den 14 april 2003
Två av dagens uttalanden från Emmy:
- Titta pappa, jag har fingerblod.
- Kolla, jag svettas som en häst.
I Dagens Nyheter läser jag i dag att forskare har tagit fram ett preparat som ska kunna ersätta amfetamin för behandling av bland annat ADHD.
Fördelen med Strattera, som det heter, är bland annat att det inte kan missbrukas som narkotika, det behöver bara tas en gång per dygn och det kan lindra tics. Just nu pågår en stor studie av effekterna på barn.
Ny medicin mot adhd kan ersätta amfetamin
I anslutning till artikeln om Strattera finns en intervju med tolvåriga Sara som berättar om sina erfarenheter av medicinen. Hon går nu i en vanlig skolklass och har mest godkända betyg. Tidigare gick hon i en skolgrupp med fem barn och hade svårt för många ämnen.
"Jag är mycket lugnare och faktiskt rätt populär"
Hemmapappan skriver alltid så att det är roligt att läsa.
Nyligen skrev han om hur den tidigare otänkbare fadern (han själv) har blivit allt det ingen trodde och mycket fortare än någon kunde ana. Jag tänkte på det för några dagar sedan, att även de mest macho av män blir som förbytta när de blir pappor. Det gullas och kramas. Det är i och för sig inget fel i det.
Jag känner igen mig själv i Hemmapappans beskrivning av synen på manualer. Jag tar mig friheten att citera lite:
Hemmapappan är i vanliga fall ett fan av manualer. Men han ser på manualer lite som han ser på kokböcker - de ska visa den Enda Sanna Vägen. Fraser som "en nypa salt", "en klick smör" eller, värst av allt, "krydda efter smak" frammanar närmast allergiska reaktioner hos Pappan. Nej, det ska klart och tydligt stå vad och hur mycket, och följer man receptet från första till sista punkten ska det bli bra. Eller åtminstone ätbart. Manualens motsvarighet är när det finns flera olika sätt att göra någonting, och nämnda manual inte berättar vilket av sätten som är bäst.
Cattis får aldrig (verkar det som) nog av att berätta hur hopplöst dålig jag är på att bygga ihop Ikea-möbler. Saken är just den att beskrivningarna inte alltid lär ut den enda rätta läran. Gör jag på manualens sätt och hon tittar på, får jag snart höra hur jag borde ha gjort i stället. Visst har det hänt att jag har läst beskrivningarna slarvigt och stått med en leksakslåda utan botten också.
"Krydda efter smak" får mig att tänka på Astrid Lindgrens "Vi på Saltkråkan" och farbror Melker. Han ska koka fisk och läser högt ur kokboken: "Salta efter behag." "Efter behaaag!" skrålar han medan han häller i en deciliter salt i fiskkastrullen.
Anders Lotsson på Computer Sweden skriver i dagens nummer om oförklarliga ordförklaringar. När det gäller tekniska förklaringar tipsar han att man ska tänka sig in i läsarens roll och skriva för honom eller henne, inte skriva om sådant man inte begriper själv och inte överskatta läsarens förkunskaper.
Dessutom dissekerar han en reklamskrift från en stor hemelektronikkedja. Efter att ha läst hans artikel framstår hemelektronikkedjan som den okunnige parten, något som nog inte var meningen när de skrev reklamtexterna.
Illusioner.
Att rita är konsten att avbilda saker så som vi ser dem, inte så som de ser ut. Att lära sig rita är att lära sig konsten att bortse från vad vi vet och ägna oss åt illusioner i stället. På en bild kan det vara helt naturligt att människor är större än hus och att hus inte har några räta vinklar.
Att bortse från vad vi vet kan nog vara användbart i andra sammanhang också. Jag tror att det ofta är saker vi vet som gör att vi har svårt att se saker ur andra perspektiv, när de skiljer sig mycket från vårt eget. Genom att acceptera att vår uppfattning av saker inte behöver vara sanningen, eller den enda sanningen, kanske vi får möjlighet att se nya saker. Även kreativiteten borde gynnas av detta.
Om någon frågade mig nu om jag kan rita skulle jag vara frestad att svara ja. Ändå har jag inte hållit i en penna sedan jag började läsa Drawing on the right side of the brain. Så skicklig är Betty Edwards på att övertyga mig om att alla kan rita. Hon har uppenbarligen lyckats höja mitt självförtroende några snäpp över min förmodade förmåga.
