den 15 augusti 2003
Köpa tid.
Efter mycket velande fram och tillbaka köpte jag i dag en ny rakapparat. Det var länge sedan jag använde en. Att jag slutade berodde på att jag tyckte att det blev bättre med hyvel. Det tycker jag fortfarande, men det är andra skäl som ligger bakom återgången till rakapparat.
Dels är det svårt att få tag på blad till de hyvlar jag använder och dels blir tiden på morgnarna alltmer dyrbar. Fem eller tio minuter är kanske inte så mycket. På ett år blir det dock en del. 5 minuter x 350 dagar = omkring 30 timmar. För mig är det värt nackdelarna för att spara den tiden.
Det är inte helt fel att slippa krångla med hyvel och lödder om man är ute och paddlar eller vandrar i fjällen och bor i tält. Eller är på landet där det inte finns varmvatten.
Min första tanke var att det är dyrare att använda rakapparat än rakhyvel. Efter lite funderande kom jag fram till att det är tvärt om. På ett drygt år gör jag av med rakblad motsvarande kostnaden för att köpa rakapparaten. Därefter är det en ren vinstaffär.
Skjortstrykning är en annan tidstjuv jag skulle vilja bli av med. Det tar ungefär 10 minuter per morgon.
Det finns alternativ som jag inte gillar. Ett är att lämna bort skjortorna på tvätt. Det blir lite grand som att byta en tråkig uppgift mot en annan: att bära skjortorna till och från tvätten. Dessutom kostar det en del att lämna bort dem.
Ett annat alternativ är att använda strykfria skjortor. Av de strykfria skjortor jag har provat har ingen varit bra, eller ens okej. De är konstant lite skrynkliga. De blir aldrig lika släta som en nystruken skjorta. Dessutom är de väldigt svåra att stryka om man ger sig på det. Jag läste någonstans att Eton har tagit fram en ny strykfri skjorta som ska vara helt skrynkel- och strykfri. Eftersom jag inte har sett den kan jag inte säga någonting om den mer än att jag är ytterst tveksam. Det hindrar inte att jag fortsätter att hoppas.
I början av veckan tänkte jag beställa fem nya skjortor på Tailoronline. Jag har deras tygprover så jag visste vilka tyger jag ville ha. Mest klassiska blå och blå-vita modeller. Ett av dem fanns i lager. De andra var slut. Deras idé, att sälja skräddarsydda skjortor på nätet, är väldigt bra. Problemet är, och har alltid varit, deras tygsortiment. Det är inte första gången som "mina" tyger inte finns.
Det är konstigt att just de tygmodeller som är tidlösa ska vara slut varje gång. Det är de tygerna som det borde vara lättast att lagerföra. Det kommer alltid att finnas en efterfrågan på dem. Jag skrev detta i ett brev till dem. Det har jag gjort de andra gångerna också.
Det är synd för allt annat med Tailoronline fungerar bra. De är snälla och trevliga att ha att göra med. Skjortorna är mycket välsydda, minst lika välsydda som Stenströms, och har perfekt passform, förutsatt att man har tagit sina mått rätt. Priserna är lägre än på en motsvarande Stenströmsskjorta. Allt är som sagt bra, utom tygsortimentet.
Förutom att de tyger de borde ha inte finns i lager borde de utöka sortimentet av klassiska tyger. Det skulle kunna vara mycket större. För min del kan de gärna minska andelen modetyger. Det är ändå lätt att det blir fel när man väljer något av dem. "Disktrasa" kallade Cattis en skjorta som jag valde att sy i ett modetyg. Tyvärr måste jag hålla med henne. Den såg ut som en sådan där blå-vit tunn trasa med ett lite spräckligt randigt mönster. Sedan dess väljer jag inte bland modetygerna.
Med fler klassiska tyger borde de kunna locka andra torra, tråkiga kunder som jag. Vi är trots allt ganska många. Det är svårt att rekommendera dem till kollegor när jag vet att risken är stor att de inte hittar tillräckligt diskreta färger utan att välja vitt.
Den här gången köper jag nog skjortor på stan i stället. Jag vill inte vänta på att de får in nya tyger. Leveranstiden är ändå ungefär fyra veckor från det att skjortan beställs.
Att dölja munnen när man talar indikerar att man tänjer på sanningen. Att gnugga örsnibben, näsan eller att hålla handen över hakan indikerar också att man inte talar sanning. Att dölja munnen när någon annan talar indikerar att man inte vill höra mer.
Det finns många detaljer i kroppsspråket som är svåra att medvetet styra och som talar om vad vi tänker oavsett vad vi säger. I know what you´re really thinking är inriktad på tolkning av signalerna vid de tillfällen då kroppsspråk och tal hamnar i konflikt med varandra. Ett generellt råd är att tro på de omedvetna signalerna mer än på orden.
Den som undviker ögonkontakt när han talar säger någonting han inte gillar. Att hålla ständig ögonkontakt kan tyda på att man vill verka ärlig, men inte nödvändigtvis är det. Att harkla sig innan man talar kan betyda att man inte håller med om något som har sagts, men inte vill säga det rakt ut. En mikrosekunds leende när man talar om någonting allvarligt kan indikera att man inte är så ledsen som man vill ge sken av. Att dölja ansiktet i händerna innan man svarar på en fråga kan betyda att man ogärna vill svara på frågan.
Eftersom kroppsspåk är så komplext kan det vara taktiskt att inte anklaga någon för att vara lögnare så snart en "lögnindikator" syns. I stället är det bra att fördjupa sig i det som verkar vara ett problem och på så sätt klargöra läget.
Vid möten mellan människor finns det också många signaler att vara vaksam på. Mellan två personer som sitter mittemot varandra vid ett bord går det att läsa vad som pågår utöver vad som sägs. Om den ene placerar sina händer på bortre delen av mitten, inom den andres halva, är det ett tecken på att han vill visa sin makt genom att inkräkta på den andres område. Likaså om de sitter vid ett bord på exempelvis ett café och den ene flyttar saker som står på bordet, salt- och pepparströare, servetter eller någonting annat. Att sitta upprätt eller luta sig framåt mot någon kan också vara ett sätt att visa makt. Att luta bakåt eller sitta med stolen en bit ifrån bordet kan vara ett tecken på undergivenhet. Att vara vänd med kroppen ifrån någon är ett tecken på ogillande. Omvänt är det ett tecken på gillande att ha kroppen vänd mot någon.
Många signaler uppfattar vi undermedvetet och reagerar därefter, genom till exempel känslor. Känner man sig obekväm i en situation kan det vara bra att fundera över varför. Kanske finns det något i omgivningen, i andras kroppsspråk, som får oss att känna så. Vad säger det i så fall om dem och hur de tycker och känner?
Kroppsspråk är verkligen mycket intressant.
