Niklas Johansson: Strategi

Fri, 13 May 2005 20:05:31 GMT

Pappa köpte en mobiltelefon med abonnemang av Tre för något år sedan. Den var bunden till deras nät, men han blev lovad möjligheten att låsa upp den för 350 kronor när abonnemangets bindningstid hade gått ut.

Bindningstiden har gått ut och han bad att få den upplåst. Tre skickade en kod som skulle låsa upp den. Det fungerade inte. Han klagade och de skickade en ny kod. Den fungerade inte heller. Tre skickade en faktura. Pappa ringde deras kundtjänst och bad dem stryka fakturan eftersom de inte hade låst upp telefonen. De strök fakturan och skickade en bekräftelse på det. Där stod också att de hade uppfattat att han inte längre ville låsa upp telefonen, vilket förstås inte var sant.

På Tre finns det bara kundtjänst att vända sig till för den som vill kontakta dem. Det verkar inte vara kunderna de gör några tjänster. Kundtjänst kopplar inte heller vidare samtal till andra i företaget. Det finns inga kontaktuppgifter utöver numret till kundtjänst på deras fakturor. Sådant kan vara irriterande. De har ett system där det bara finns ett ställe att kontakta och vars beslut och bemötande man inte kan "överklaga".

I går ringde pappa mig och frågade hur man får tag på en adress, ett telefonnummer eller något annat till ett företag som Tre, som inte finns i vare sig Gula Sidorna eller Hitta.se och inte anger några riktiga kontaktuppgifter någonstans på hemsidan. Jag började söka på Google efter vd:s namn. Det gav massor av träffar. För många för att det skulle vara meningsfullt. Då sökte jag på @tre.se. Det gav träff på en e-postadress till informationschef och någon på deras PR-avdelning. Jag gjorde också en sökning på vd:s fö rnamn.efternamn@tre.se. Det gav träff på en sida, vilket visade att adressen var riktig.

Vi diskuterade vart han skulle adressera det brev han hade skrivit. Jag föreslog till vd med kopior till informationschefen och PR-personen. Så gjorde han.

I dag ringde han och berättade att han hade fått svar från någon på Tre som sa att det fanns en ny telefon att hämta i deras butik.

Jag har använt den här metoden minst två gånger tidigare och uppnått mycket bra resultat.

Den ena gången var det Bilia som skickade en faktura på en bilservice fastän jag redan från början hade påpekat att jag hade trygghetsavtal och inte skulle betala för det. När de, trots mina påstötningar, skickade ett inkassokrav blev jag irriterad och skrev ett vänligt men kritiskt brev till marknadschefen, med kopia till vd. Samma morgon som de fick brevet ringde marknadschefen mig på jobbet och bad så hemskt mycket om ursäkt och lovade att någon skulle ringa mig inom en timme och lösa problemet. Så blev det.

Den andra gången var det OnOff och Canal Digital tillsammans som hade rört ihop det. De fakturerade mig månadskostnader för ett abonnemang som jag hade betalat ett år i förskott. Deras kundtjänster skyllde på varandra och hävdade att de inget kunde göra. I det fallet skickade jag brev till marknadschef för OnOff med kopia till någon kundtjänstchef. Det löste sig också inom någon dag efter att de hade mottagit brevet.

De här händelserna har lärt mig flera saker:

Ha inga relationer med företag som inte låter dig bestämma hur du vill kommunicera med dem.
Ha inga relationer med företag som saknar kontaktuppgifter, utöver till kundtjänst.
Om du får problem som kundtjänst inte löser direkt, kontakta marknadschef, informationschef eller vd. Eller alla tre.
Var hövlig och beskriv problemet på ett sakligt sätt, gärna med så mycket detaljer att de inte har tid att sätta sig in i dem.
Tala om exakt vad du vill ha.

Tue, 10 May 2005 18:39:17 GMT

Ibland inträffar det osannolika.

För inte så länge sedan skrev jag om vikten av att prioritera rätt och skydda det viktigaste du äger. Tidigare än jag hade anat fick jag nytta av de säkerhetsåtgärder jag har vidtagit.

Det var mindre än en månad sedan som min externa hårddisk för säkerhetskopior lade av. Den gav ifrån sig rytmiska brummande ljud och gick inte att vare sig skriva till eller läsa från. Det är sådant som kan hända även om disken inte är mer än några år gammal.

Jag tänkte inte så mycket på det och var glad över att den andra externa disken, den jag använde som huvudlagringsplats, fungerade. Dock insåg jag att jag måste köpa en ny disk och ersätta den gamla. Under tiden säkerhetskopierade jag för hand till datorns inbyggda hårddisk

Förra måndagen slutade även den andra disken fungera. Den lät på samma sätt och inte heller den var kontaktbar. Då började jag bli lite orolig. Båda mina externa diskar hade slutat fungera inom loppet av några veckor. Alla mina värdefulla data fanns bara på DVD-skivor i bankfacket. Jag hade slarvat lite och missat att göra kopior av en del bilder jag hade tagit den senaste veckan. Det var ett födelsedagskalas och Valborgsfirande. Dessa bilder antog jag var borta för alltid. Det kändes tråkigt men var ingen katastrof.

Efter mycket experimenterande konstaterade jag att den första disken inte verkade vara fysiskt trasig utan att det hade blivit något fel på några kluster och sektorer. Det gick att fixa det med DOS-programmet CHKDSK.

Disk nummer två gick inte att få ordning på med det programmet. Där verkade det vara startsektorn som hade blivit korrupt. Efter en hel del sökande på nätet hittade jag programmen TestDisk och PhotoRec (bägge är gratis och fungerar under de flesta plattformar). TestDisk skulle enligt uppgift kunna rätta fel på hårddiskar. Det lyckades jag inte med. Förmodligen mer beroende på mina bristande kunskaper än på programmets kapacitet. PhotoRec fick jag däremot nytta av. Det är specialiserat på att rädda filer från havererade hårddiskar. Ursprungligen fotofiler, men nu även en stor mängd andra filer. Efter ungefär ett dygns arbete hade det räddat omkring 80000 bilder från disken. Tyvärr räddade det bara själva filerna. Namnen och sökvägarna brydde det sig inte om. Filerna döps till ett nummer från 1 och uppåt och sparas 500 åt gången i kataloger som också är döpta till ett nummer. Jag letade en hel del innan jag hittade bilderna från födelsedagskalaset och Valborg, men det lyckades.

När bilderna var räddade formaterade jag om hårddisk nummer två och läste tillbaks den senaste säkerhetskopian från disk ett.

Det visade sig att hårddisk nummer ett inte var helt återställd. Kort efter att jag hade läst tillbaka säkerhetskopian slutade den fungera igen. För att inte ta några onödiga risker köpte jag en ny dubbelt så stor hårddisk att ersätta den med i dag.

Jag vet fortfarande inte vad som orsakade de två haverierna. Det kan vara slumpen som gjorde att de inträffade nästan samtidigt. Det kan vara virus, fast det tror jag inte för jag gör fullständiga virussökningar varje dygn. Det kan också vara så kallade strömspikar. En strömspik är en tillfällig spänningshöjning i elnätet. Enligt en del jag har haft kontakt med kan de orsaka problem med hårddiskar.

Vad jag har lärt mig av det här är att endast en säkerhetskopia inte är tillräckligt. Det var mycket nära att jag blev tvungen att använda den tredje kopian som låg i bankfacket.

Trots allt kom jag lindrigt undan. Det enda permanent förlorade datat var alla mina mp3-filer. Det kan jag leva med eftersom jag har kvar skivorna.

Det slog mig just att det kanske finns en kopia av dem på barnens dator också. I så fall har jag verkligen haft tur.

Tue, 26 Apr 2005 18:29:29 GMT

Vem bör skicka företagets reklam? Vem brukar skicka företagets reklam?

I dag fick jag ett brev från ett av världens största dataföretag. Det var underskrivet av en "sales executive", ungefär försäljningschef.

Mina fördomar säger att jag vanligtvis inte vill bli kontaktad av en försäljare. En försäljare har i första hand pengar i sikte. En person som är ute efter mina pengar är inte någon jag lättvindigt ger mitt förtroende. Är man det har man en mycket lång uppförsbacke.

Jag vill bli kontaktad av någon som kan hjälpa mig. Någon som har mitt bästa för ögonen och förstår min verksamhet och inte försöker sälja något jag inte behöver. Min representant för företaget. Den som ger mig kunskap utan att ta betalt för den har goda chanser att vinna mitt förtroende. I det långa loppet måste jag förstås betala och det gör jag gärna till den som är duktig och skapar ett värde.

Det handlar visserligen bara om en titel, för jag förstår ju att alla på företaget vill sälja så mycket som möjligt, men jag ändrar fokus när jag har kontakt med en säljare. Då handlar det om att så snabbt som möjligt avsluta kontakten.

De värsta telefonförsäljare jag har råkat ut för är engelsmän. De har varit oerhört skickliga på att skaffa sig information som jag egentligen inte vill lämna ut. De ställer väldigt ingående frågor som om i förbigående. Tänker man sig inte för lyckas de få en precis dit de vill. Fast då har de redan bränt mitt förtroende och då tvekar jag inte att säga det till dem. Eller ljuga.

Jag ljuger aldrig, utom till obehagliga försäljare. Det gäller att göra sig så ointressant som möjligt. "Vilka sa du att du ringde från? Och vad vad det ni sysslade med? Vilka är er målgrupp? Nej, jag har ingen rätt att fatta ett sådant beslut. Nej, jag är inte beredd att investera. Det där är inte mitt område. Du borde nog tala med någon som kan något om det där. Jag kan ge dig numret till växeln så kanske de kan hjälpa dig rätt. Nej, jag kan inte koppla dig för du har ringt till min mobil. Ja, den är alltid vidarekopplad. Jag är ledsen att jag inte är till någon hjälp. Tack i alla fall för att du ringde. Hoppas att du hittar den du söker."

Låt inte era säljare kontakta mig. Däremot gärna marknadsavdelningen eller vd. De är rädda om företagets image. Det är dem jag kontaktar när jag har klagomål. Det har fungerat både hos Onoff och Bilia. De är ofta mycket effektivare än kundtjänst för de vill inte ha med irriterade kunder att göra och de har rätt att fatta egna beslut.

Tue, 26 Apr 2005 04:51:08 GMT

Tro inte att du vet vad andra tycker, om de inte har sagt det.

Tro inte att andra vet vad du tycker, om du inte har sagt det.

Vi överskattar vår förmåga att läsa andra och vi överskattar andras förmåga att läsa oss.

På jobbet organiserar vi om avdelningen. I samband med det har jag haft anledning att tala enskilt med ett antal kollegor och diskutera deras synpunkter på det vi vill göra. Jag noterade vad de sa. I slutet av några samtal tyckte jag att jag hade en bra uppfattning om vad de tyckte, men fick ändå känslan att jag hade missat något. Då frågade jag rakt ut. "Om du fick bestämma, hur skulle du göra då?"

Svaret blev vid ett par tillfällen tvärt emot vad jag hade väntat mig. När jag läste anteckningarna efteråt kunde jag se hur allt pekade åt ett visst håll. Fram till sista meningarna. Där vände det helt efter att jag hade ställt den raka frågan. Hade jag inte gjort det hade jag trott att jag visste vad de hade för uppfattning, men jag hade haft helt fel.

I fallen ovan fanns det inget rätt eller fel, positivt eller negativt. Det var som det var. Ofta tror vi dock att andra tycker saker, om oss eller något vi gör, som är negativa. Att de ogillar oss, tycker att vi jobbar dåligt, har svårt för vårt sätt och så vidare. Då och då hör jag andra säga att den och den tycker så och så. "Han ogillar mig och vill ha bort mig härifrån." Ofta är det fel. Inte så sällan har jag hört den andra personen säga motsatsen.

Ett annat exempel på det här är min vän Niclas. Han kunde inte förstå att hans chef inte begrep vad han kände om sitt jobb och sin lön. För mig, som stod lite utanför, verkade det inte alls konstigt. Det hade nog krävs att chefen var tankeläsare om han skulle förstå utan att Nicke sa något. I slutet visade det sig att allt han behövde göra för att vända sitt liv, var att tala om för chefen vad han ville.

Det här är hjärnspöken. Saker vi konstruerar i huvudet, men som egentligen inte finns.

Lösningen är enkel. Vi måste prata med varandra. Gå rakt på sak. Fråga specifikt det vi undrar eller säga vad vi tycker och vill. Och försök inte skona andra från att höra det du har att säga genom att ta långa omvägar till målet. Säg det. Att vara rakt på sak behöver inte vara elakt. Det är hur du säger det som avgör.

Tue, 12 Apr 2005 19:47:25 GMT

Trygg Hansa marknadsför en tjänst som tar hand om ett problem jag skrev om förra veckan. De kallar det digitala bankfack. Det är en digital lagringsplats som kan användas för exempelvis bilder och filmer. 20 gigabyte kostar enligt uppgift 49 kronor i månaden.

När våra kunder drabbas av skador som inbrott eller brand kan även deras digitala ägodelar försvinna. Vi vill erbjuda möjligheter för att undvika detta, säger Per Fornander, chef för privatdivisionen på Trygg-Hansa.

Jag tror att vi kommer att få se många fler sådana här lagringstjänster för privatpersoner framöver. De kommer att bli större och billigare.

Trygg-Hansa säljer digitala bankfack

Wed, 06 Apr 2005 20:14:46 GMT

Värdestegen.

Vad är det mest värdefulla du äger? Vad är svårast att klara sig utan? Det som är helt avgörande för ditt liv.

Tid.

Utan tid har inget annat något värde. Allt du gör eller planerar att göra baseras på att du har tid. Det mesta av det du gör förutsätter till och med att du har massor av tid. Om du inte hade det (vem vet, det kanske du inte har) skulle du antagligen prioritera annorlunda.

Du skulle skala bort saker som inte hörde till dina viktigaste saker att göra. Du kanske inte skulle jobba, eller jobba med något annat. Eller ta upp den där hobbyn du har sparat för pensionen. Eller vara mer med barnen. Eller dina föräldrar. Eller ta bättre hand om dig själv. Eller läsa. Eller gå en ritkurs.

Tid är det mest värdefulla du har och ändå använder du både din och andras tid som om den vore oändlig. Det är den i och för sig, men du kommer kanske inte att hänga med hela vägen. Tänk dig att du har ett halvår på dig. Vad ska du göra då? Gör det. När halvåret är slut ger du dig ett nytt. Vad blir det då?

Vad är mest värdefullt efter tid? Vad gör att tiden är värd något? Varför är framtiden så spännande?

Vad händer om du tar bort alla dina minnen? Du minns ingenting av det du har lärt dig. Har ingen aning om vad du har varit med om. Känner ingen. Vet inte vem du är. Har inga förväntningar på framtiden. Så började det en gång.

Minnen är det näst värdefullaste du äger.

Du kan återkalla minnen och återuppleva dem i huvudet. Kanske när du talar med en vän. På en släktsammankomst. Vid en lunch med arbetskamraterna. När du tittar på en film. Slumrande på en filt under ett träd en varm sommardag. I en dröm.

Eller när du tittar på fotografier. Foton från händelser du har varit med om kan hjälpa dig att framkalla många minnen.

Sedan jag köpte min första digitalkamera har jag tagit en bra bit över 20000 bilder. Det är inte så många år sedan. Ibland brukar Emmy och jag sätta oss framför datorn och titta på bildspel från semestrar, luciafiranden, lek i stallet, lekstugebygge eller något annat. Jag nästan känner lukten av plankorna när vi sågade, värmen i luften, känslan att slå i spikarna, att se lekstugan växa från en hög brädor till en fin minikopia av lekstugan på landet.

Utan bilder skulle många minnen vara borta för alltid. Inte skulle jag komma ihåg Emmys bekymmersfria min när hon höll undan elstängslet medan hon gick mellan hagarna utan en tanke på att 20000 volt skulle kännas om inte gummisulorna isolerade så bra. Jag skulle kanske inte komma ihåg när hon försökte sätta en grimma på katten. Eller första gången hon cyklade.

Bilderna är kanske det jag skulle sakna mest att inte ha kvar. Det finns anledning att se till att de kommer att finnas kvar så länge jag lever. De ligger på min hårddisk. För att vara på säkra sidan säkerhetskopierar jag dem dagligen till en extra hårddisk också. Sannolikheten att båda hårddiskarna ska gå sönder samtidigt är kanske inte så stor. Det skulle vara om huset brann ner, eller om vi fick inbrott och de blev stulna. Som en extra säkerhetsåtgärd har jag säkerhetskopierat alla bilderna till fem DVD-skivor och lagt dem i bankfacket.

Allteftersom tiden går blir bilderna mer värdefulla.

Vad betyder dina bilder för dig? Om de var borta i morgon, vad skulle du känna då? Har du gjort vad du kan för att inte riskera att förlora dem?

Wed, 30 Mar 2005 18:36:57 GMT

Finns det något värre än att få dåliga nyheter?

Ja, att inte få dåliga nyheter.

Precis som många bra saker blir bättre med tiden, blir många dåliga saker sämre. Dåliga nyheter är nästan alltid bäst i början.

Tänk dig att någon har lovat dig en rapport en viss dag. Du behöver rapporten för ditt arbete. Den är ganska viktig. Några dagar innan du ska få rapporten märker han som ska ge dig den att han inte kommer att kunna göra det. Vem vill komma med dåliga nyheter? Inte han så han säger ingenting. När rapportdagen kommer får du ingen rapport. Som tur var hade du lagt in lite extratid för förseningar i din planering så det är ingen katastrof om du får den dagen efter i stället.

Rapporten kommer inte då heller. När du frågar var rapporten är får du höra den tråkiga nyheten. Det blir ingen rapport.

Om rapportören hade berättat direkt att du inte kommer att kunna få rapporten som utlovat, hade du fått lite tid på dig att anpassa dig till det. Nu fick du i stället veta det en dag för sent och får svårare att hantera det.

Alltså, leverera dåliga nyheter när de är nya. Då minimerar du skadan. Dessutom är det frustrerande att behöva ta reda på dåliga nyheter. Särskilt när någon visste att du behövde veta men lät bli att säga något.

- o -

Vad kallas en nyhet när den är gammal? Gammhet? Saknar vi ett substantiv för gamla nyheter?

Wed, 30 Mar 2005 18:13:00 GMT

Koder som bilder.

Jag: - Ska jag installera Picasa som jag pratade om?

Pappa: - Ja, gärna.

Jag: - Okej, vilken dator är det?

Pappa: - Den vänstra.

Jag: - Jaha, du har lösenord.

Pappa: - Ja. B.

Jag: - B, och sen?

Pappa: - Uppåt ett steg och sen uppåt ett steg igen.

Jag: - Uppåt? Upp-pil?

Pappa: - Nej, tangenten uppåt ett steg från B och sen uppåt ett steg från den. På tangentbordet.

Jag: - Men vad är det för bokstäver då?

Pappa: - Det vet jag inte, men det är den som är uppåt och lite till höger och sen ett steg åt samma håll igen och ...

Jag: - Vet du inte vad du har för lösenord?

Pappa: - Jo, men jag vet inte vad det är för bokstäver. Jag vet hur lösenordet ser ut. Det är så jag väljer lösenord. Annars kommer jag inte ihåg dem.

Jag: - Så om du hamnade vid ett tangentbord där bokstäverna satt annorlunda skulle du inte veta vilket lösenord du har?

Pappa: - Nej, då skulle jag förstås inte ha en aning.

Det är typiskt pappa. Han hittar på mönster när han väljer koder eller telefonnummer. Jag är inte ens säker på att han skulle kunna ringa sin mobiltelefon från en telefon med nummerskiva.

Jag gör bilder i huvudet av nummer jag ska komma ihåg. Finessen med det, jämfört med pappas sätt, är att bilderna innehåller siffrorna. Då är jag inte beroende av något externt hjälpmedel för att komma ihåg dem.

Sat, 26 Mar 2005 22:05:54 GMT

Utseende och yta är viktigast.

Även om det är många andra faktorer som påverkar kundens val av butik är jag övertygad om att det rent kosmetiska, personalens utseende, spelar stor roll.

Ovanstående är ett citat av professor Magnus Söderlund vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har gjort en undersökning av vad personalens utseende betyder för butikers försäljning. Föga förvånande kom han fram till att snygga försäljare säljer bättre. Det gäller nog det mesta i livet.

Vackra människor lever i en gräddfil, men skönhet behöver inte bara vara utseende. Vackra tankar, exempelvis formulerade i skrift, fungerar också. Vi tillskriver gärna vackra människor goda egenskaper. Det gör vi redan innan vi vet någonting annat om dem. De som har både ett behagligt yttre och kan förmedla vackra tankar kan nå mycket långt.

Många rättssystem är också uppbyggda kring yta. Det viktigaste är inte vem som faktiskt har gjort vad. Den som verkar skyldig blir dömd. Den som verkar vara oskyldig blir friad. Om det har gjorts någon undersökning är jag övertygad om att den visar att vackra människor fälls mer sällan än andra och får lindrigare straff när de blir dömda.

De flesta har säkert råkat ut för att något de är säkra på visar sig vara fel. Baserat på tidigare erfarenheter verkar det vara på ett visst sätt. Vi ser inga möjligheter att det är annorlunda. Ändå visar det sig vara det. Efteråt kan vi konstatera att vi inte hade alla pusselbitar från början. Vi agerar utifrån hur saker ser ut.

Oavsett vad vi kan tycka om det är det så här det är. Följer du inte spelreglerna kommer du att bli överkörd av dem.

Mon, 21 Mar 2005 19:05:59 GMT

Har man sagt A.

Domen mot Prosolvias huvudägare klar
Dan Lejerskär och hans kompanjon Morgan Herou stod åtalade för grovt bokföringsbrott och grovt svindleri. Idag kom domslutet.

Nyhetsbrevet Dagens PS verkar sakna korrekturläsare och rättstavningsprogram. Det mesta av det de skriver innehåller felstavningar och skrivfel. Vad de däremot har blivit skickliga på, är att skriva ingresser som väcker nyfikenhet och en önskan att få veta mer. Här är två exempel till:

Här är världens snabbaste bil - och den är svensk
Svensken har byggt en kärra som lämnar både Porsche, Ferrari och McLaren bakom sig.

och

Handelsbankens nya informationschef
Hon ersätter Lars Lindmark som går i pension.

De får varje nyhet att verka betydelsefull, med precis så mycket bakgrundsinformation att man blir intresserad, men utelämnar det viktigaste: Vem eller vad det handlar om. Man lämnas alltid frågande "vad blev domen?", "vilken är bilen?" eller "vem är hon?". Svaret får man om man klickar på länken till hela artikeln.

Det är inget sensationellt i detta. Kvällstidningarna har använt liknande trick i evigheter. De lyckas däremot inte hålla sig trovärdiga. Dagens PS försöker inte att göra nyheterna märkvärdigare än de är och levererar vad de lovar i ingresserna. Kvällstidningarna har hittat alla nyheters nyhet. Varje kväll.

Mon, 21 Mar 2005 18:38:54 GMT

Tim i TV-serien The Office:

Bättre att vara längst ner på en stege man vill klättra upp för - än halvvägs på en som man inte vill klättra på.

Tue, 08 Feb 2005 18:11:35 GMT

"The Effort-Free Life System"

Ett system för att förbättra ditt liv dramatiskt utan någon ansträngning, det låter väl bra? Bara 199 dollar per månad i åtta månader. Då får du en super-liten, super-lätt elektronisk timer på köpet.

Kenny Goodman från Manchester intygar:

I've Just Earned $164, 528 In 5 Months, Found The Woman Of My Dreams, And Traded My Old Banger For A Brand New BMW X5... All Thanks To Chris Payne's Effort-Free Life System.

Pengarna tillbaka om du inte är nöjd efter 30 dagar.

Jag får erbjudanden som detta med jämna mellanrum. Både med e-post och snigelpost. Det är Learning Strategies som skickar dem.

Vad handlar det om?

For the first couple of weeks you do a process called CAP. You Learn it from a 4.5-minute track which we provide to get you started. Then, when you've mastered CAP, you start doing what we call ROBERTA: seven steps, the first letter of each step spelling R, O, B etc. You quickly learn to do all seven steps in three minutes. As a result, your life becomes effortless, and wonderful opportunities are drawn to you as if by magic!

Erbjudandena handlar om ungefär samma saker. Bli framgångsrik. Bli rik. Bli lycklig. Jag har inte köpt någon av dem. Däremot har jag läst böcker med liknande inriktning och jag kan gissa ungefär vad det handlar om. Det är inte så att det inte fungerar. Det är det att det är enklare än vad det låter. Och det kan vara billigare. Du kan få vad du vill. För detta behöver du:

1. Veta exakt vad du vill ha.
2. Vara beredd på de eventuella bieffekter ditt mål kan föra med sig.
3. Tro på att du kan uppnå vilka mål som helst.
4. Ständigt upprepa målen för dig själv och samtidigt visualisera dem som om du redan har uppnått dem.
5. Se till att allt du gör tar dig närmare dina mål.

Om du dessutom lär dig att se när din egen rädsla hindrar dig, går det fortare att nå målen.

I princip är det vad som krävs. Det kan se futtigt ut. För att verkligen få det att fungera behöver du förstå exakt vad punkterna ovan står för. "Veta exakt vad du vill ha." Rik och lycklig räcker inte. Du måste specificera vad du menar med rik och lycklig.

Vad menar du med rik? Vad är lycka? Du måste kunna se bilden framför dig för att få den. Många ekonomiskt rika är inte lyckligare än någon annan. De har kanske sett pengarna som symbolen för både välstånd och lycka och fått pengarna. Men inte lyckan. Med pengarna fick de kanske ett liv utan vänner eller familj. Det är sådana saker jag menar när jag skriver att du måste vara beredd på de eventuella bieffekter som följer med målet. Du kommer att få vad du bestämmer dig för så var specifik och glöm inte några detaljer, som vad "lyckan" består av.

Tro på att du kan få vad du vill. Egentligen är det ganska enkelt att beskriva varför det är så. Du uppnår redan dina mål varje dag. Du går till jobbet. Hur ofta händer det att du inte kommer fram dit fastän du har bestämt dig för att gå till jobbet och börjar gå? Nästan aldrig va? Du kommer hem när du har bestämt dig för att det är slutjobbat och går. Du uppnår målet att få middag ifall du har bestämt dig för det och ser till att det du gör är små steg på väg mot målet att få middag.

Förvisso små mål, men icke desto mindre mål och du uppnår i stort sett varenda ett.

Dina livsmål är säkert större än att komma till och från jobbet och att få mat varje dag. Du kan inte nå dem i ett enda steg utan en mycket stor portion tur (eller mycket blygsamma mål). Du måste se dem långsiktigt.

Du kan uppnå mer än du tror på kort tid också. Ditt största hinder för att göra vad du vill, är antagligen rädsla. Du är rädd för vad andra ska tänka eller att de ska tycka att du är en streber som bara har ett mål för ögonen. Eller rädd att misslyckas. Eller för att skämma ut dig. Eller tusen andra saker. Varav 99,9 procent aldrig kommer att inträffa. Alla dessa rädslor stoppar dig från att göra vad du tror på.

999 av 1000 rädslor är onödiga eftersom de aldrig kommer att leda till det du är rädd för. Vad spelar det då för roll att den 1000:e rädslan ledde till att du misslyckades med något på vägen mot ditt mål? En miss på tusen. S--t i den. Alternativet är att du fortsätter att vara rädd och låter det hindra dig.

Även om du bestämer dig för att inte låta din rädsla stoppa dig gäller det att du ser när det är så. Det är kanske inte så lätt. Ofta kan du antagligen känna igen det på "jag kan inte". Om du tänker så är risken stor att du hindras av rädsla för något och att det är obefogat.

Vad gör kurserna som får människor att betala tusentals kronor och sedan förverkliga sina drömmar med förmågor de redan besitter?

Jag tror att det handlar om att någon de tror på - förmodligen någon som själv ser ut att vara framgångsrik och lycklig - talar om för dem hur de ska göra och får dem att tro på att det är möjligt. Det är inte så lite. Om det är vad som behövs är det väl värt det. Betala 13000 kronor, lyssna på 7 CD-skivor och gör det du alltid har velat göra. Du får dessutom en elektronisk timer.

Jag skulle tro att de 13000 kronorna höjer ditt förtroende för produkten. Ingen skulle betala så mycket för något som inte fungerar, eller hur?

Wed, 12 Jan 2005 18:29:00 GMT

Fortsättning om manipulation.

Om du inte har läst vad jag skrev om manipulation av tankar rekommenderar jag att du gör det innan du fortsätter att läsa här. Annars riskerar du att missa en del av aha-upplevelsen med texten som följer.

I ett av Derren Browns TV-program hade han bjudit in två reklammakare. Man får se när de åker taxi genom stan på väg till mötet. Väl framme fick de i uppgift att skissa på en reklamaffisch för ett företag. Företaget skulle sälja uppstoppade djur. När han berättade det öppnade han en dörr bakom vilken det bland annat stod en stor uppstoppad björn. De fick välja vad företaget skulle heta och hur reklamen skulle vara utformad. De fick en halvtimme på sig att utföra uppdraget.

Innan Derren Brown lämnade reklammakarna lade han ett slutet kuvert på bordet där de satt. Han sa att de skulle hålla koll så att ingen rörde det medan han var borta. Han berättade också att det innehöll en idé han hade gjort om hur reklamen skulle kunna se ut. Sedan lämnade han rummet.

Efter en halvtimme kom han tillbaka igen och bad att få se vad de hade kommit på. Stolt visade de idén de hade ritat på ett blädderblock. En björn med änglavingar sitter med en lyra i knäet och ovanför finns en skylt med företagsnamnet som jag inte minns. Det hette någonting med "zoo". Under björnen har de skrivit en slogan i stil med "där djur kommer till himlen".

När de har visat och berättat om sin idé frågar Derren om någon har rört kuvertet han lämnade. Det bedyrar de att ingen har gjort. Då ber han de ena killen öppna kuvertet och ta ut papperet. I det ligger en skiss med mycket stora likheter med deras idé. När de ser det blir reklammakarna förstås mycket förvånade. Den ene av dem säger att "då skulle du se vår första skiss". "Visa mig", säger Derren. De bläddrar i blädderblocket och får fram en teckning som är i stort sett identisk med hans idé. Färger, namn, stil och till och med sloganen var nästan ordagrannt samma.

De stackars reklammakarna blev nästan chockade. Derren berättar att han har manipulerat dem att komma fram till just den idén och att det var roligt att se att de som är vana att manipulera andra också kan manipuleras. Slutligen säger han att om de visste hur mycket förberedelser de hade gjort skulle de bli helt paffa. Därefter får man se deras resa till mötet igen. Utmed hela vägen bombarderas de med symboler och texter som senare återfanns i deras idé. Det mesta är relativt anonymt. Ändå lyckades de med detta styra dem i princip ner till minsta detalj.

Nu är det sista chansen att läsa texten om manipulation av tankar innan jag går vidare. Gör det om du inte har gjort det. Dels kommer du att förstå mer av fortsättningen och dels kan du få prova vad det handlar om.

Okej, tillbaka till kortleken jag talade om. Jag fick några svar från läsare som gjorde övningen. Jonas Bergenudd tänkte på ruter knekt, Jorun Boklöv tänkte på hjärter dam och Cattis försökte lista ut hur jag skulle manipulera henne men sa att hon nog tänkte på ruter eller hjärter kung. Således ett nästan rätt och två fel. Hur det gick för andra som gjorde övningen vet jag ingenting om. Jag var nöjd med resultatet. Två fel av tre. Frågan är hur fel det var, eller hur nära rätt det kan ha varit.

rut
rut
röd
rut
ruter
kung
rut

Vilket kort tänker du på efter att ha läst listan ovan? Sannolikheten är stor att du tänker ruter kung. Fast det var inte något särskilt snyggt försök till manipulation. Det skulle säkert få många att på ren trots välja ett annat kort för att jag skulle få fel. Nej, betydligt mer sofistikerat än så måste det göras.

Låt oss gå tillbaka till texten jag skrev. Jag ska markera några särskilt intressanta delar.

Gör som jag skriver nu så ska jag berätta vad du tänker på. Tänker du inte följa instruktionerna är det ingen mening med att läsa vidare. Eftersom du fortsätter utgår jag ifrån att du inte vågar sätta en peng på att det inte fungerar utan tänker göra som jag skriver. Gör det ordentligt om det ska fungera. Var ödmjuk inför möjligheten att jag kan berätta vad du tänker på för jag kommer att manipulera dina tankar. Du kommer att tro när du ser det. Nu börjar vi.

Du ska tänka dig en stor ljus färgsprakande levande bild. Du behöver något att rita bilden på, så föreställ dig att du står i en magnifik hall. Du öppnar en dörr och går ut till ett dunkelt rum. Där ute rakt fram och högt uppe på väggen hänger en riktigt stor vit upplyst skärm. Tänk ungefär som ett rektangulärt kort som står på högkant. Det är ett jättestort kort och du måste luta huvudet tillbaka och titta upp för att se det. Förutom kortet syns ingenting i rummet.

Se till att du ser det stora vita kortet framför dig innan du fortsätter.

Börja inte rita bilden förrän jag berättar hur du ska göra. Kom ihåg att den ska vara stor, ljus och färgrik. Du ska rita ett spelkort.

Först ska du skriva de små symbolerna i hörnen. De som markerar hur mycket kortet är värt. Gör dem vackra och använd färger om det behövs så att det blir riktigt fint. När du har gjort det ritar du resten av den praktfulla bilden med många detaljer. Låt fantasin spira när du ritar!

När du är klar ska du minnas bilden i all sin prakt. Se till att du gör det nu. Fortsätt läsa när du är klar.

Vilket kort var det? Säg det högt för dig själv.

Okej, nu är det ingen tvekan om vilket kort du ritade och du kan inte ändra dig.

Eftersom jag inte har hört vad du sa kan jag berätta att det var ruter kung du tänkte på.

Alla ord från listan ovan finns med i texten. Inte nödvändigtvis skrivna just så, men de finns där. Hjärnan registrerar dem omedvetet.

Utöver dem har jag lagt in ett antal ord som ska få läsaren att associera till ett visst håll. "Peng" lade jag till i hopp om att du ska se en peng med en krona framför dig. På ett ställe skriver jag att bilden du tänker på ska vara "ljus färgsprakande levande". Vilka spelkort stämmer in på den beskrivningen? "Magnifik hall", var finns det sådana? I stora hus. Slott till exempel. Jag instruerade dig att skriva de små "symbolerna" i hörnen som visar hur "mycket" korten är värda. Vilka kort har symboler i hörnen. Siffror brukar inte räknas som symboler. "Mycket" ska associera till just mycket. Inte ett, två, tre och sådana fjuttal. "Praktfull bild" med många "detaljer". Vanligtvis kan bara de klädda korten anses vara praktfulla och innehålla många detaljer. "Spira" och "prakt" talar förhoppningsvis för sig själva vid det här laget. Hela inramningen med hallen, det dunkla rummet med en skärm högt upp, ska få dig att tänka slott och väggporträtt. På väggporträtt hittar man inga klöver fyra.

Allt har ett syfte, att få dig att tänka på ett speciellt sätt, att manipulera dig.

Jag skrev att jag var nöjd med resultatet av de tre svar jag fick in, trots att det inte var något solklart rätt. Ja, alla svar innehöll klädda kort i rätt färg (rött). Jag tillbringade ett par timmar med att skriva texten. Med mer arbete skulle den kunna flyta bättre och innehålla fler och bättre stickord. Jag är amatör.

Nu ska jag inte ta åt mig äran för det här experimentet. Jag hittade manus till en föreställning tänkt att "talas" på http://www.subliminalpersuasion.co.uk/. Jag tänkte att det kanske gick att göra samma sak på svenska fast avsett för läsning. Läs den engelska texten för det är den värd.

Där stod även att kvinnor tycks välja damer oftare, medan män väljer kungar. Inte så konstigt kanske. Det kunde jag dock inte hantera i den skrivna texten eftersom jag visste att både kvinnor och män skulle läsa. Om det hade framförts på en scen skulle det ha anpassats efter om "försökspersonen" var man eller kvinna.

Gjort på det här sättet kan det vara en lustig lek. I marknadsförings- eller propagandasammanhang är det däremot allvar. Har du en aning om vilka budskap du bearbetas av hela tiden? Dolda budskap kan bäddas in var som helst. I tidningsartiklar, reklamaffischer, bilder, brev, filmer, TV-program ...

Människor är komplicerade. Så komplicerade att vi inte ens kan kontrollera oss själva helt, men andra kan det.

Tue, 11 Jan 2005 19:05:25 GMT

Manipulation av tankar.

Gör som jag skriver nu så ska jag berätta vad du tänker på. Tänker du inte följa instruktionerna är det ingen mening med att läsa vidare. Eftersom du fortsätter utgår jag ifrån att du inte vågar sätta en peng på att det inte fungerar utan tänker göra som jag skriver. Gör det ordentligt om det ska fungera. Var ödmjuk inför möjligheten att jag kan berätta vad du tänker på för jag kommer att manipulera dina tankar. Du kommer att tro när du ser det. Nu börjar vi.

Du ska tänka dig en stor ljus färgsprakande levande bild. Du behöver något att rita bilden på, så föreställ dig att du står i en magnifik hall. Du öppnar en dörr och går ut till ett dunkelt rum. Där ute rakt fram och högt uppe på väggen hänger en riktigt stor vit upplyst skärm. Tänk ungefär som ett rektangulärt kort som står på högkant. Det är ett jättestort kort och du måste luta huvudet tillbaka och titta upp för att se det. Förutom kortet syns ingenting i rummet.

Se till att du ser det stora vita kortet framför dig innan du fortsätter.

Börja inte rita bilden förrän jag berättar hur du ska göra. Kom ihåg att den ska vara stor, ljus och färgrik. Du ska rita ett spelkort.

Först ska du skriva de små symbolerna i hörnen. De som markerar hur mycket kortet är värt. Gör dem vackra och använd färger om det behövs så att det blir riktigt fint. När du har gjort det ritar du resten av den praktfulla bilden med många detaljer. Låt fantasin spira när du ritar!

När du är klar ska du minnas bilden i all sin prakt. Se till att du gör det nu. Fortsätt läsa när du är klar.

Vilket kort var det? Säg det högt för dig själv.

Okej, nu är det ingen tvekan om vilket kort du ritade och du kan inte ändra dig.

Eftersom jag inte har hört vad du sa kan jag berätta att det var ruter kung du tänkte på.

Fungerade det? Var det nära? :-) Berätta gärna hur jag lyckades.

Oavsett hur det gick ska jag beskriva vad det var jag gjorde eller försökte göra. Senare. Det är intressant att läsa om det oavsett om jag lyckades eller inte. Det har en koppling till marknadsföring.

Sat, 08 Jan 2005 12:10:22 GMT

Vad har du för ordning på dina bestick?

Jag gjorde en undersökning som drygt 70 personer har deltagit i. Frågan löd:

I vilken ordning ligger besticken i era kökslådor (från vänster till höger -->)?

Det fanns sju svarsalternativ:

1. Skedar, knivar, gafflar
2. Skedar, gafflar, knivar
3. Gafflar, knivar, skedar
4. Gafflar, skedar, knivar
5. Knivar, gafflar, skedar
6. Knivar, skedar, gafflar
7. Annan ordning ...

Ungefär hälften av alla svarade alternativ 2 eller 3, det vill säga cirka 25 procent på varje. Av övriga alternativ var det inga som stack ut särskilt.

Motiveringen till att besticken låg just så, var ofta att det är så man dukar, gafflar till vänster och knivar till höger. Skedarna ligger ovanför tallriken och hamnar därför antingen till höger eller till vänster om gafflar och knivar.

Jag trodde att svaren skulle vara mer jämnt fördelade över alternativen och blev förvånad över att så många resonerade likadant.

Fri, 07 Jan 2005 21:31:21 GMT

Fortsättningen om Emmy finns här:

http://emmy.intresseklubben.com/

Äldre texter från Enkelriktat finns här:

http://enkelriktat.intresseklubben.com

Du kan göra en sökning i arkivet med hjälp av sökformuläret nedan: