Om kreativitet | ||
Home Aktieguiden HTML på svenska Prylar i fokus Snabbläsning Vaxholm Design Hemmet i fokus Studieteknik Volvo valp | den 1 februari 2005I samband med kreativitet läser jag ofta om kreativa miljöer. Miljöer som inspirerar till kreativitet. Det brukar finnas leksaker, som Lego eller Meccano, väggarna är målade i fantasirika mönster, gott om ljus och så vidare. Det låter vettigt att ha andras kreationer omkring sig om man ska vara kreativ. Jag ställde skrivbordet mot fönstret för att ha utsikt över trädgården när jag jobbar och har inga gardiner för att få in så mycket ljus som möjligt. Jag försökte sitta på dagarna för att dra nytta av dagsljus så mycket som möjligt. Det fungerade inte. Jag kom hela tiden att tänka på andra saker, reste mig och uträttade små ärenden i huset. För varje minut vid skrivbordet gick det säkert åt fem till annat. Efter en del funderande och experimenterande kom jag på att jag fungerar helt annorlunda. Mest kreativt arbetar jag när det är mörkt i rummet. Helst ska bara det jag arbetar med synas. Efter nio på kvällarna, när barnen har lagt sig och det börjar bli tyst, får jag allra mest gjort. Ju färre störande moment runtomkring, desto mer kreativ känner jag mig. Eller mer fokuserad. Kunde jag styra min tid helt själv skulle jag nog jobba mellan 21 och 01, huvudsakligen varannan vecka, när barnen inte är hemma. Varför stämmer inte böckernas syn på kreativa miljöer med min? Kanske är det därför att jag "alltid" gör saker ändå. Bygger saker. Skriver. Läser. Funderar. Planerar. Det kanske blir för många kreativa impulser när jag badar i ljus och extern stimulans. Jag behöver inte så mycket hjälp att komma på mer saker. Jag behöver snarare mer tid till alla roliga saker som redan snurrar runt i huvudet. Jag har alltid femtio virtuella projekt igång. Några blir "riktiga" projekt medan de flesta bara ligger där och utvecklas långsamt. Ett fåtal av de riktiga projekten slutar som något bra, men merparten självdör eller blir nedlagda. Jag är ganska dålig på att göra sådant som många betraktar som avkoppling. Sitta och titta på TV, vara social på olika tillställningar eller bara "vara". Jag gör något hela tiden, eller flera saker samtidigt. En tankedump skulle kunna se ut så här: Är det något kul på TV nu? Discovery verkar intressant. Visst ja, Joeys tröjor måste tvättas. Va, bytte jag inte disken? Jag tar det efter tröjorna. Nathalie har glömt att släcka sin skrivbordslampa. Där ligger ju byxorna Joey letade efter i går. Oj, det var ju TV-programmet jag skulle titta på. Ringde det? Ja, måste hinna upp och svara. Att inte Svenska Dagbladet lär sig att jag inte vill ha deras papperstidning ens om det är gratis i ett halvår. Vad höll jag på med? Just det, tröjorna. Jag byter disken först så har jag åtminstone det gjort. Var det i morgon Emmy skulle ha med sig matsäck? Ah, det där med att hitta sin nisch i livet var en intressant tanke. Bäst att skriva ner den direkt. Jag måste komma ihåg att ta med en skjorta upp från tvättstugan och stryka den. Lika bra att göra det direkt. Va, hade jag inte lagt i en tvätt!? Jag gör det nu. Där hänger en ren skjorta. Jag lägger den i köket så att jag inte glömmer det. Kanske skulle jag skriva lite mer om idén nu när jag har det i huvudet. Ett stycke räcker för att hålla bilden vid liv i huvudet. Det går fort. Var det inte något jag skulle kolla efter i Google? Aha, titta där, ett brev från Oskar. "Business lounge" var det ju. Nehej det verkar inte finnas någon svensk sida om det i Google. TV-programmet! Jaha, det har redan slutat. Kolla, nu verkar det handla om Formel 1. Jag sätter mig en stund och kollar. Fast först skjortan. Åh, satte jag inte på strykjärnet? Ja ja, det är ingen brådska, jag gör det nu. Vem är det som inte har släckt i badrummet? Och spillt tandkräm i handfatet ... Lika bra att tvätta det direkt. Mattan behöver också tvättas. Jag byter på en gång. Jag lägger den i tvättstugan och tar en ny på vägen upp. Vad var det jag skulle göra? Just det, strykningen! Nej, nu glömde jag att ta upp en ren badrumsmatta. Först strykningen, annars glömmer jag det bergis. Så, jag hänger den här så länge. Vad gör jag här? Vad sjutton var det jag skulle hit ner och göra? Jag går upp igen så kommer jag säkert på det. Badrumsmattan! Ner igen. Så. Bäst att ta undan strykbrädan innan jag sätter mig vid TV:n. Tömde jag kameran efter Kalles kalas? Nej, jag lägger den på sängen så kommer jag ihåg det sen. Är Formel 1-programmet redan slut! Äsch, här behöver ändå dammsugas. Jag önskar att inte Emmy spillde Barbie-kläder över hela huset. Rätt som det är åker de in i dammsugaren. Vad var det? Stopp i slangen. En penna! Vem hade lagt den under skåpet? Den når jag ju aldrig. Måste hämta en tång. Då kan jag skruva åt skruven på badrumshandtaget samtidigt. Lätt som en plätt. Var var jag? Tömma kameran. Jag sätter igång tankningen nu så kan jag stänga av den sen. Svar från Oskar igen. Nej, det var dammsugaren jag höll på med. Var är tången? Jasså i badrummet. Aahh, badrumsmattan. Jag visste att det var något jag hade glömt. Lika bra att torka badrumsgolvet innan jag lägger dit den. Då är det bara dammsugaren kvar. Så där ja, lätt fixat. Jag kan lika gärna ta hallen och köket när jag ändå håller på. Skulle man vara rädd om man bara var rädd för saker som var farliga på riktigt? Jag skriver det på kökstavlan så att jag inte glömmer. Nu borde kameran vara klar. Oj, Emmys matsäck!" Och så där fortsätter det, om jag inte har skrivit en att-göra-lista. Mörkt och tyst är bäst om jag ska få något specifikt gjort annars. Tänk om jag kunde ta ledigt från allt under ett halvår och bara följa mina tankar. Var skulle jag hamna då? När skulle jag vara vaken? Vad skulle jag få gjort? Skulle jag svälta ihjäl? Skulle jag bry mig om att klippa mig? Och raka mig? Skulle jag klä på mig på dagarna? Skulle jag träffa andra människor? Skulle jag hinna tröttna på alla saker? Skulle idéerna ta slut? Skulle jag ha några vänner kvar efter det halvåret?
den 12 januari 2005Fast Company har en artikel med myter om kreativitet. Professor Teresa Amabile, vid Harvard Business School, har samlat in 12000 journalanteckningar från 238 personer inom kreativa projekt på 7 olika företag. Deltagarna kände inte till att det var kreativitet hon undersökte. Här är några resultat från studien: Kreativitet kommer från kreativa typer. Enligt artikeln kan alla människor med normal intelligens vara kreativa. Kreativitet är beroende av ett antal saker: Erfarenhet, talang, förmåga att tänka i nya banor och förmågan att ta sig igenom kreativitetstorka. Pengar motiverar till kreativitet. Undersökningar har visat att kreativa människor sällan tänker på penningbelöningar. De som gör det är ofta mindre kreativa. Bonusar och liknande kan till och med hämma kreativitet eftersom kreativitet till viss del handlar om att ta risker, vilket kan försämra bonusar. Tidspress spär på kreativitet. Nej, det gör det inte. I den studie som ligger till grund för de punkterade myterna finns det inget som tyder på att människor blir mer kreativa med tidspress. Tidspress sänker till och med kreativiteten en tid efter det att pressen har släppt. Det är egentligen inte själva tidspressen som hämmar kreativiteten, utan den distraktion tidspressen står för. Rädsla driver kreativitet. Rädsla och nedstämdhet är inte till hjälp när det gäller kreativitet. Bland de studerade personerna fanns inget som styrkte myten om det "deprimerade geniet". Positivitet och glädje tycks vara ett bättre framgångsrecept när det gäller kreativitet. Konkurrens slår samarbete. Nej, de mest kreativa grupperna är de som vågar dela med sig av och debattera idéer. En strömlinjeformad organisation är en kreativ organisation. Kreativiteten lider svårt i åtstramningstider. I ett exempel var den förväntade effekten av nedskärningen större än den faktiska effekten, vilket gjorde att personalen fjärmade sig från arbetet av rädsla för vad som väntade. Till och med fem månader efter nedskärningen var kreativiteten mycket låg.
den 7 januari 2005Fortsättningen om Emmy finns här: http://emmy.intresseklubben.com/ Äldre texter från Enkelriktat finns här: http://enkelriktat.intresseklubben.com Du kan göra en sökning i arkivet med hjälp av sökformuläret nedan:
|