den 7 juli 2004
El-bolaget Kraft & Kultur brukar göra reklam i tunnelbanan:
Gör som varannan svensk kommun, byt till Kraft&Kultur
De säljer bara el som kommer från vind- och vattenkraft.
Jag misstänker att kommunerna får lägre el-priser än vad de kan locka mig som privatkund med. När jag betalar över 20000 kronor om året för el har jag inte lust att betala ännu mer för lyxen att få "miljövänligare" el hos någon som tar mer betalt per kilowattimme.
Ska de sälja mer el tror jag att de får vända sig någon annanstans än till privatkonsumenter. Lobbying hos politiker till exempel. Om de sänkte skatten på el som anses mer miljövänlig skulle även jag kunna tänka mig att vara miljövänlig.
Jag är för resten inte ens säker på att jag tycker att vattenkraft är mer miljövänligt än kärnkraft.
På bilderna i sin reklamkampanj har Kraft & Kultur kärnkraftverk. Höga skorstenar som släpper ut tjock brunaktig rök. Om jag inte minns fel är det vattenånga från kylvatten de släpper ut. Den borde vara vit. Har de retuscherat bilderna eller har de hittat kärnkraftverk som släpper ut någonting annat?
Jag har ny mobiltelefon sedan några veckor. Det händer mycket på den marknaden.
När jag köpte Sony Ericsson T610 tänkte jag att det skulle dröja innan de blev mycket bättre. Nya Sony Ericsson K700i har allt som T610 har, fast bättre, och en mängd ytterligare funktioner.
Den inbyggda kameran är betydligt bättre än i tidigare modeller. Det är fortfarande ingen superkamera, men nu duger den gott och väl till att dokumentera ögonblickhändelser. Bilderna blir lite gryniga med det lilla objektivet fast det är ju en telefon det handlar om. En kamera hade jag krävt mer av. Kameran har kompletterats med en lampa för mörkerfotografering. Den fungerar rätt bra. Med det inbyggda 40-megabyteminnet rymmer kameran flera hundra bilder.
Förutom stillbildskamera kan telefonen användas som videokamera. Det blir små filmer av låg kvalitet. Det är inte kvalitén som är grejen där, det är att man faktiskt kan filma och visa händelser. Till det duger videokameran riktigt bra. Filmerna tar lite plats i kameran. För att kunna se dem i datorn behöver man först konvertera dem till något annat format. Jag provade med avi och märkte att filmerna blir väldigt stora då. Det finns optimeringsprogram, men det är lite omständigt att ta den omvägen.
K700 har radio och levereras med en handsfree för stereo. Bägge delarna har Nokia haft ett tag i flera av sina telefoner. Radion fungerar mycket bra och det finns möjlighet att lagra en mängd kanaler. Det är synd att den inte fungerar i tunnelbanan.
Det gör däremot den inbyggda mp3-spelaren. 40 megabyte minne rymmer inte några stora mängder musik, men återigen är det en telefon det handlar om. Den rymmer tillräckligt mycket musik för att det ska räcka till eller från jobbet. Ljudet är fullt godkänt. Det finns en ganska avancerad equalizer om man vill göra egna inställningar.
Kalendern, kontaktlistan och de flesta andra program har fått nya förbättrade utseenden och användningen har förenklats.
Skärmen är riktigt bra. Till skillnad från T610:s skärm går det utmärkt att se den i olika vinklar och i solljus. Knappsatsen fungerar bra. Knapparna sitter ganska tätt för att skärmen ska få mer utrymme. Det är lättare att se tecknen på knapparna när det är ljust än vad det var på T610. Volymknappen var bättre på T610. K700:s volym styrs av en knapp med två tryckkänsliga delar, en för högre och en för lägre volym. Den ger lite dålig känsla. Joysticken är bredare än på T610, vilket åtminstone jag tycker gör den lite svårare att känna. Det fungerar bra ändå.
Jag har länge längtat efter högtalarfunktion för telefonen. Det har K700. Det är dock lite omständigt att aktivera den.
Jag kan synkronisera kalender, kontakter och uppgifter via infraröd port eller med USB-kabel. IR verkar gå fortast. Det gäller även när jag för över filer till eller från telefonen. Att föra över mp3-låtar till telefonen tar lång tid.
Sammantaget är jag jättenöjd med telefonen. Dessutom tycker jag att den är ganska snygg. Den skulle gärna få vara något tunnare. Eftersom jag ofta kan lämna mp3-spelaren hemma gör det inte så mycket att den är lite tjock. Jag sparar ändå plats och vikt med K700.
Nyckeln till framgång.
Människor är ofta lätta att manipulera. Vi har många fördomar som den som känner till ganska lätt kan utnyttja.
Tommi berättade häromdagen om ett besök i en BMW-butik. Han beskrev hur personalen i vanliga fall brukar bemöta kunderna med nonchalans. Den här gången kom han in iklädd snickarkläder. Han frågade om det var de som ansvarade för servicen på Rolls Royce i Sverige nu när BMW äger dem.
Trots att det inte var de som hade hand om servicen tog de sig tid att ringa och höra efter vilken firma som kunde utföra den. De ringde upp firman och kontrollerade att det var rätt och frågade till och med hur han skulle göra om han ville serva bilen där.
Någon vecka senare skulle han ringa ett försäkringsbolag och höra hur han skulle bära sig åt för att försäkra en bil för hemtransport från England. Han blev hövligt och hjälpsamt bemött. Efter ett tag frågade killen på försäkringsbolaget vad det var för bil han skulle ta hem. När han fick höra att det var en Rolls Royce blev han flera nivåer mer serviceinriktad och lämnade sitt namn, samt kollade om han skulle vara tillbaka från sin semester när införseln skulle ske, ifall Tommi fick några problem och behövde hjälp.
Vissa attribut fungerar uppenbarligen som dörröppnare på många ställen. Vem vill inte hålla sig väl med en Rolls Royceägare? Vilken typ av personer gör du gärna lite extra för? Vilka gör du nästan vad som helst för?
Hur vi talar, klär oss, rör oss, var vi arbetar, vilka vi umgås med, och mycket annat, sänder signaler till omgivningen om vilka vi är. Känner man till detta kan man "programmera" fram ett första intryck, det vill säga se till att uppfattas så som man vill bli bemött. Det är det bedragare ofta är duktiga på. Det skadar inte att känna till lite om hur vi fungerar. Inte för att lura andra, men väl för att inte låta andra lura oss.
