Om snabbläsning | ||
Home Aktieguiden HTML på svenska Prylar i fokus Snabbläsning Vaxholm Design Hemmet i fokus Studieteknik Volvo valp | den 14 mars 2006Åsa är lärare. Hon kan testa mina idéer om läsning i verkligheten. Häromdagen diskuterade vi ett experiment. Tanken var att eleverna skulle tvingas effektivisera sin läsning. En sorts bakvänd snabbläsningsövning där de inte fick lära sig teknikerna först. De skulle få en gammal lärobok och femton minuter på sig att "läsa" den. De fick göra hur de ville och skulle efter femton minuter berätta vad den handlade om och de skulle arbeta var och en för sig. Förutom att berätta vad boken handlade om skulle de berätta hur de gick till väga. På femton minuter fanns det ingen möjlighet att läsa boken på traditionellt sätt. I dag genomförde hon experimentet med en niondeklass. Som väntat hade elevrna olika sätt att ta sig an uppgiften. Någon började från början och läste under femton minuter. Resultatet var att han kunde berätta detaljerat om de sidorna men inget om resten av boken. En annan läste lite här och där och fick detaljerad kunskap om några delar av boken, men ingen riktig helhetsbild. Den mest effektive läste kapitelrubriker, underrubriker och sammanfattningar i början och slutet. Han kunde redogöra för boken på ett mycket bra sätt efter femton minuter. Åsa berättade att han är invandrare och i sjuan inte kunde ta sig igenom en lärobok på egen hand. Nu, tre år senare, är han en av de duktigaste och mest ambitiösa eleverna. Åsa ska genomföra experimentet flera gånger med samma elever. Hon har tänkt väva ihop övningen med anteckningsteknik så att de ser nyttan med att anteckna på ett effektivt sätt. Förhoppningen är att de med tiden ska pröva sig fram till ett fungerande sätt att snabbt tillägna sig det viktigaste i en bok och kunna redogöra för det. I dag öppnade Studieteknik i fokus officiellt.
den 15 februari 2006Åsa har börjat träna snabbläsning med några av sina högstadieelever. Delvis som ett experiment. Reaktionerna har varit blandade och det kan man vänta sig. Några förstår inte alls vad det ska vara bra för. Andra är väldigt entusiastiska. I dag kom en elev från en klass hon inte undervisar och bad att få lära sig snabbläsning. Eleven hade hört att Åsa gör det som en del av svenskaundervisningen. Det har inte pågått så länge. Det blir intressant att se vad som blir resultatet när de har hållit på ett tag. Några av eleverna har dyslexi eller andra lässvårigheter.
den 8 februari 2006Nu bygger jag upp en ny sajt. Den handlar om studieteknik och vänder sig till alla som är intresserade av att lära sig på ett effektivt sätt. Jag har länge velat bygga en sajt med studieteknik som inriktning. Syftet är att informera om och diskutera allt möjligt som rör studieteknik. Bland annat lästeknik, anteckningsteknik och minnesteknik. Jag räknar med att det kommer att bli en hel del mindmapping, snabbläsning och olika minnestips till exempel. Det finns även en grupp för personlig utveckling. Steget är inte så långt mellan studieteknik och personlig utveckling, men personlig utveckling kan vara så mycket mer också. Det skulle egentligen kunna vara en hel sajt. Min förhoppning är att studenter i alla åldrar såväl som yrkesverksamma ska hitta hit med tiden. Ju fler vi är, desto mer glädje kommer vi att ha av varandra. Välkommen till Studieteknik i fokus! Bjud in dina vänner också.
den 16 november 2005Nu finns Snabbläsning på Bokus.
den 2 oktober 2005När Det var dags att hoppa i säng sa Emmy att hon ville lära sig läsa så att hon kunde läsa sagor själv. Jag sa att vi kan träna på läsning när vi läser sagor. Jag: - Börja där. Emmy: - P-e-t-t-e-r. Jag: - Bra. Vad blir det? Emmy: - P-e-t-t-e-r. P-e-t-t-e-r. Petter? Jag: - Ja, bra! Där då? Emmy: - K-a-t-t. K-a-t-t. Katt. Jag: - Just det, du kan ju. Vad blir det tillsammans då? Emmy: - Petter Katt. Jag: - Ja, fortsätt där. Emmy: - T-o ... Jag: - Nej, det är ett litet f. T är vänt åt andra hållet. Emmy: - Okej. F-o-r. Jag: - Ja, vad blir det? Emmy: - F-o-r. For. Jag: - Jättebra. Läs från början igen då. Emmy: - Petter Katt for. Jag: - Ja. Och där då? Emmy: - T-i-i ... Jag: - Det är ett litet l. Emmy: - L-l. Jag: - Och tillsammans? Emmy: - T-i-l-l. Till. Jag: - Du kan ju nästan läsa nu. Fortsätt med nästa. Emmy: - L-o-n-d-o-n. Jag: - Vad blir det då? Emmy: - L-o-n-d-o-n. L-o-n-d-o-n. Lon. Jag: - Och mer då? Emmy: - D-o-n. Jag: - Och vad blir det tillsammans då? Emmy: - Lon ... don. London. Jag: - Bravo. Läs alltihop nu från början. Emmy: - Petter Katt f-o-r ... for till London. Jag: - Precis. Fortsätt. Emmy: - F-ö-r. För. Jag: - Och alltihop. Emmy: - Petter Katt for till London för. Jag: - Och nästa. Emmy: - A-t-t. A-t-t. Jag: - A-t-t. Emmy: - Att. Jag: - Från början. Emmy: - Petter Katt for till London för att. Jag: - Och där. Emmy: - S-u-k ... Jag: - Vad är det där för bokstav? Emmy: - Ä. Jag: - Ja, det är inte u. Vad står det där. Emmy: - S-ö-k-a. S-ö-k-a. Sök. Jag: - Nästan. Läs det igen. Emmy: - S-ö-k-a. Söka. Jag: - Bra. Ta alltihop från början igen. Emmy: - Petter Katt for till London för att ... Jag: - Ja, vad stod det där? Emmy: - Söka. Jag: - Ja. Petter Katt for till London för att söka. Ta nästa. Emmy: - I ... Jag: - Det är ett litet l. Emmy: - L-y ... Jag: - När det står c och k efter varandra blir det k. Emmy: - K-a-n. Jag: - Läs hela ordet igen. Emmy: - L-y ... Jag: - C och k efter varandra blir k. Emmy: - K-a-n. L-y-k-a-n. Lyckan. Jag: - Jättebra. Och alltihop nu. Emmy: - Petter Katt for till London för att ... hmm ... Jag: - Läs igen. Emmy: - S-ö-k-a. Söka lyckan. Jag: - Ja, Petter Katt for till London för att söka lyckan. Nu har du läst hela raden. Väldigt bra. Så fortsatte vi med nästa rad också tills hon hade läst hela meningen. "Petter Katt for till London för att söka lyckan och ta tjänst hos drottningen." Det tog tid, men det gick jättebra. De var roligt att hon själv sa att hon ville lära sig läsa. Vi har bokstaverat enstaka ord förut. Aldrig hela meningar. Joey sa häromdagen att han ville lära sig snabbläsning. Han brukar läsa högt för mig ur sin läxbok ibland. Han läser väldigt bra. Han behöver bara öva upp snabbheten och den kommer helt säkert med övning. Han försöker hålla pekfingret under raden när han läser eftersom jag har sagt att det är en av hemligheterna bakom snabbläsning. De kommer att bli riktiga snabbläsare, det är jag övertygad om. Jag försöker att tänka på att inte pressa dem samtidigt som jag vet att deras läsförmåga till stor del avgör hur mycket de lär sig av allt annat. Om det är någon kunskap jag vill att de får med sig hemifrån så är det bra läsförmåga. Cattis har alltid varit snabbläsare och slukar böcker i ett rasande tempo medan jag läste väldigt långsamt tills jag var över 30.
den 29 augusti 2005I SIF-tidningen, nummer 7 2005, finns det två artiklar om studieteknik. Den ena handlar om mindmapping och den andra om snabbläsning. Eva Karlsson har provat att planera sin vecka med hjälp av mindmapping och sammanfattar: Snart var veckan strukturerad och såg inte alls så stressig ut. Men det bästa var den barnsliga, hemtrevliga känslan av att sitta uppslukad vid köksbordet och färglägga bilder. Hjärnan gillar att man ritar, analyserar och har det trevligt på samma gång. Och man minns lättare om det är iögonfallande, absurt, unikt eller har ett speciellt intresse för en. Det är en bra beskrivning av fördelarna med mindmapping. Det är jättebra när man vill strukturera något, exempelvis inför en presentation eller ett möte. Pekfingret flyger fram över raderna. Ord och meningar tappar innebörd när ögat fladdrar förbi. Det är det som är grejen med att lära sig läsa fort. Att släppa sitt kontrollbehov och bara träna ögat och fingret att gå snabbt, snabbt. Åsa Frisk har gått en snabbläsningskurs. Hon berättar att när hon började kursen läste hon ungefär 262 ord per minut. Efter kursen läser hon 630 ord per minut. Kursen lovade en fördubbling.
den 28 augusti 2005Ännu en rolig och händelserik vecka är slut. Jag har provat Segway, köpt en Sony Ericsson K750i och lekt med en PET-flaskraket. Dessutom har SIF-tidningen tydligen haft med Snabbläsning bland sina lästips. Efter att ha bott där i 100 år har vi köpt vår sommarställe. Hur snurrigt som helst.
den 31 maj 2005På väg ut från affären mötte jag Nathalies mattelärare. Hon skulle köpa linfrö till sin häst som hade ont i magen. Vi pratade några minuter om hur det gick för Nathalie och om skolan. Hon hade tydligen hört talas om mitt korståg för snabbläsning och var nyfiken. Hon berättade att hon läser väldigt långsamt. Jag sa att det gör nästan alla. Bara en av hundra läser effektivt enligt en del undersökningar. Jag passade på att ge henne ett ex av boken eftersom hon verkade intresserad. Två av mina huvudmål när jag skrev boken, var att den skulle vara lätt att förstå och gå snabbt att läsa. Så här skrev Margareta Brengdahl på Bibliotekstjänst i sin recension av boken: Boken riktar sig till långsamma läsare med motivation att utvecklas. En viktig del i metoden är att träna sig i mjuk fokusering och få ögat att uppfatta ett allt bredare område. Som hjälpmedel används en farthållare i form av ett finger eller en penna. Denna flyttas med jämn hastighet och får inte påverkas av ögats tillbakahopp i texten, något som ska elimineras. Målet är att fokusera fler och fler ord samtidigt. Stor plats har getts till villkoren runt läsningen: bekväm ställning, belysning, läsavstånd, rätt tid och förkännedom kring boken. Även en del studieteknik ryms i kapitlen. Avslutningsvis finns en lista med engelskspråkiga böcker, kurser och hjälpmedel i ämnet. Boken är mycket lättillgänglig och - snabbläst. Den rymmer inte så många nya rön men kan kanske fungera som inspiration för den motiverade. Lättillgänglig och snabbläst. "Den rymmer inte så många nya rön ..." Exakt. Ändå är det tyvärr få som känner till dem. Varför fick vi inte lära oss det i skolan? Jag har återberättat känd kunskap på ett sätt som jag hoppas ska passa många och lagt till egna erfarenheter för att ge det ett personligt perspektiv. Min förhoppning är att läsaren ska få en känsla av att jag sitter bredvid och berättar. Det ska kännas att det är äkta. Det är en intressant process att ge ut en bok och se hur den sprids. För fyra månader sedan fanns den ingenstans. I dag var jag inne på Akademibokhandeln och såg att de hade ett tiotal exemplar i lager. Den finns även i deras nätbutik, på AdLibris, Exlibris, Internetbokhandeln, diverse andra bokhandlar, samt går att beställa i vilken bokhandel som helst (om man berättar att den har ISBN 9197489506). Jag har fått en förfrågan om att ha med boken i en bokklubb för ledarskapslitteratur. Korståget drar vidare.
den 25 april 2005Snabbläsning finns nu även på AdLibris.
den 19 april 2005Missuppfattningar om snabbläsning. Jag läste följande på ett diskussionsforum om böcker: Njutningen med att läsa är att få en upplevelse och nya kunskaper, och för det krävs lite lugn och möjlighet att smälta det man läser. Att avverka flest möjligt bokstäver i sekunden är bara dumt. Tror inte det blir fler MVG av det heller, eftersom snabbläsning bara ger ytlig information, inget som fastnar eller ger eftertanke. Lugn och ro är bra för läshastigheten. Undvik att läsa i störande omgivningar. Om du måste sitta och läsa i en sorlig miljö kan du lyssna på musik i hörlurar så att du dränker bakgrundsljudet. Lugn musik är att föredra. Gärna avslappningsmusik. Enya, Wendy Stark, panflöjtsmusik och klassiskt brukar fungera bra. Jag läser på bussen och tunnelbanan på väg till jobbet och då lyssnar jag nästan alltid på musik för att inte bli störd. Det stämmer inte att snabbläsning bara ger ytlig information som inte fastnar. Det normala är att snabbläsning ger bättre läsförståelse än traditionell läsning. Vid låg läshastighet är det svårt för hjärnan att få ett sammanhang. Jämför med när någon talar långsamt. Vad som händer är att du tröttnar och tänker på annat i stället. Läsningen i sig leder inte till eftertanke. Det är det du läser som möjligen gör det. Det spelar ingen roll om du läser snabbt eller långsamt. Däremot tänker du inte snabbare bara för att du läser snabbare, men hjärnan har inga problem med att hänga med när du höjer hastigheten. Att använda snabbläsning är inte att läsa slarvigt. Det handlar om att läsa smart, att undvika sådant som gör läsningen ineffektiv. Tillbakahopp till exempel. Att hoppa tillbaka i texten därför att du tror att du missade något ord tar mycket tid samtidigt som det sällan tillför något. Med rätt teknik kan du låta bli att göra tillbakahopp. Det sparar du flera timmars lästid på i en normaltjock bok. Det är okej att inte vilja lära sig att springa. Det är också okej att inte vilja lära sig snabbläsning, så länge som det inte beror på missuppfattningar om vad snabbläsning är. Här finns ett utdrag ur Snabbläsning - vägen till effektivare läsning.
den 15 april 2005Nu finns Snabbläsning hos Anderssons bokhandel och Exlibris.
den 4 april 2005Jag fick brev av rektorn i Nathalies skola. För några veckor sedan skickade jag med Nathalie ett exemplar av Snabbläsning och nu har hon läst den. Hon skrev att den var trevlig, gick snabbt att läsa och att det går bra för henne att använda teknikerna. Vidare skrev hon att hon har önskat höja sin läshastighet, men tyckt att de kurser som finns kostar för mycket. Det är klart, att om man inte är säker på att man kommer att höja sin läshastighet avsevärt, kan det vara svårt att motivera kostnaden. Fast jag vet utbildningsföretag som garanterar pengarna tillbaka om man inte fördubblar sin läshastighet. Alla som kan läsa kan lära sig snabbläsning. I slutet av brevet skrev rektorn att hon ska tipsa sina lärare om boken och tekniken. Min förhoppning är att snabbläsning en dag ska ingå som en självklar del av svenskaundervisningen i våra skolor. Av den anledningen skickade jag även med ett exemplar till Nathalies svenskalärare.
den 1 april 2005På Internetbokhandeln.se finns Snabbläsning. Bokhandlar kan beställa boken via Seeligs bokdatabas.
den 28 mars 2005Snabbläsning och läs- och skrivsvårigheter. Vid första tanken kan det verka som en dålig kombination. Efter att ha läst på lite har jag blivit övertygad om att det är tvärt om. Tony Buzan skriver i The Speed Reading Book: A 16-year-old girl in the Scandinavian School of Brussels attended a Buzan Centre course on Mind Mapping and Learning, and on the first day did exceptionally well. On the morning of the second day she came up to the teacher and asked to be excused from the morning session, 'because she was dyslexic'. The teacher encouraged her to give it a try, which she did. The result? From an initial reading speed of 100 words per minute and poor comprehension, she graduated at the end of the day with a speed of 600 words per minute and 70 per cent comprehension. Det är möjligt att hon inte hade riktig dyslexi. Enligt Buzan är exemplet ett av många. Jeffrey Freed skriver i Right-Brained Children in a Left-Brained World att: While right-brained, ADD children may have difficulty reading out loud, nature again gives them a compensating strength from which to work: They can be excellent silent readers and speed-readers. George Stancliffe berättar om en klass han skulle lära snabbläsning: Recently I was invited by a friend to instruct speed reading in a high-school class that she taught. Present in the class were two students who each had a "Learning Disability." One was diagnosed with ADD and the other, ADHD. After about 2 hours, all of the students had significant improvement with their reading speed and comprehension. But guess who the two top students were? You’re right, they were the "Learning Disabled" ones. While the rest of the class (9 other students) at least doubled or tripled their reading speed (a few attained up to 4,000 words per minute), and improved their comprehension abilities, the "Disabled" ones were both over 10,000 wpm, with incredibly good recall. En förklaring till att så många med dyslexi, ADD, ADHD, och liknande, kan bli bra snabbläsare, är att man inte läser ord bokstav för bokstav. Man ser orden som bilder. Som "högerhjärnade" är de exceptionelt bra på att processa bilder, vilket är en trolig anledning till att de lyckas bra.
den 24 mars 2005Nicke: - Jag har läst din bok om snabbläsning. Jag: - Ja, det hoppas jag att du har. Nicke: - Den var lättläst. Men det var inte så lätt att göra så. Jag: - Hur länge försökte du då, 20 minuter? Nicke: - Ja, det var kanske inte så länge. Jag: - Nej, använd det du har lärt dig så kommer du att läsa snabbare när du vänjer dig. Fast du får inte vara så otålig. Nicke: - Jag gör alla fel du beskriver i boken när jag läser som vanligt. Jag läser ord för ord och hoppar tillbaka hela tiden. Jag: - Ge det åtta timmar. Det behöver inte vara under samma dag. Ta en helg till exempel. Nicke: - Nu är det helg. Det kanske skulle vara ett bra tillfälle. Jag: - Ja, gör det. Det kommer att ge resultat. Men sluta inte med det när helgen är slut. Fortsätt likadant hela livet så kommer det att gå bättre och snabbare. Det är ofta svårt att vänja sig av med vanor. Särskilt sådana som det har tagit flera år att lära sig och som man har använt större delen av livet. Snabbläsning är ett nytt sätt att läsa. Du måste sluta med vissa läsovanor och börja med andra mer effektiva vanor. Gör du det är resten bara övning som snabbt kommer att ge resultat. Vänta dig inte några stora och varaktiga förbättringar efter 20 minuters övning. Du måste låta det ta tid. Det kommer antagligen att gå ett antal timmar innan du märker skillnad. När du väl märker förbättringen är den förmodligen ganska stor. I början kan det kännas ansträngande därför att du sitter och spänner dig. När du slappnar av kommer det att gå bättre. Precis som med allt annat du lär dig. Belöningen är stor. Man blir aldrig färdiglärd i snabbläsning. Det är en process som alltid kan förbättras. Häromdagen när jag satt på bussen och läste kom jag underfund med att jag läste för långsamt. Jag för pennan under raderna ganska snabbt när jag läser. Ändå märkte jag att ögonen var snabbare. De hade hunnit till slutet av raden när pennan var i mitten. Där pausade jag med ögonen tills pennan kom ikapp. Jag kunde lätt öka hastigheten på pennan utan att anstränga ögonen mer. Så där är det ibland. Jag vänjer mig vid en läshastighet som känns bekväm. Efter ett tag vänjer sig ögonen och hjärnan och då är det dags att öka hastigheten ytterligare. Annars börjar hjärnan roa sig med tankar på annat och då blir läsningen ineffektiv igen. Det är roligt att det verkar finnas ett sådant intresse för snabbläsning. En vanlig reaktion är: "Jag hade ingen aning om att man kunde läsa snabbare. Jag har alltid läst så himla långsamt." Precis så kände jag också. Varför har jag läst så långsamt största delen av mitt liv?
den 16 mars 2005I Stockholm City (tidningen) finns en artikel om studieteknik. Föreläsaren Eva Griffith ger tips för effektivare studier. När Eva Griffith utbildade sig till lärare kände hon inte till att det fanns studieteknik, men ändå tog hon examen och jobbade som lärare ett par år. - Det var då jag började inse behovet av studieteknik. Det finns ju så många enkla verktyg vi kan använda för att effektivisera vårt lärande. Några av de tips hon nämner är att anteckna med färger och i form av bilder och att inte läsa faktaböcker från pärm till pärm. Mindmapping är ett bra anteckningsverktyg som just går ut på att rita och skriva på ett sätt som dels är intuitivt organiserat och dels är lättare att minnas. När du läser faktaböcker är det viktigt att du har ett mål. Hur ska du annars veta hur mycket du måste läsa innan du vet tillräckligt? Eva Griffith säger så här: En faktabok och en skönlitterär bok har egentligen ingenting gemensamt. En faktabok bör man ta sig an som ett pussel. Du börjar med ramen och de lättare fälten, de svåraste bitarna sparar du till sist. När du har fått veta det du behöver kan du sluta läsa. Företaget Puls har lagt ut ett antal texter om studieharmoni. Där står bland annat om anteckningsstilar, minnesträning, sömn och zen. Det finns mycket läsvärt.
den 13 mars 2005Learning Strategies skickade ut en CD med två videofilmer och en radiointervju om Photoreading. En av videofilmerna var ett inslag i ett amerikanskt TV-program. Intervjuaren fick en snabblektion i Photoreading och lyckades efter en halvtimmes "läsning" återkalla stora delar av boken "Accelerated Learning". Processen är enkel i teorin:
Jag har givit det några halvhjärtade försök. Processen ger en hel del även om jag inte har upplevt känslan av att boken vaknar till liv så som en del beskriver. Jag tror absolut att det fungerar om man ger det lite tid. I sin marknadsföring lovar de att den som går igenom deras kurs minst kommer att öka sin läshastighet med 200 procent. Det är inga 25000 ord per minut, men en bra början. För mig skulle det betyda mellan 1500 och drygt 2000 ord per minut. - o - Boken Snabbläsning finns nu i Akademibokhandelns internetbutik.
den 23 februari 2005Högskoleprovet verkar vara ett populärt område att använda snabbläsning på. Jag har fått flera brev den senaste tiden från personer som anger läs- och orddelarna i högskoleprovet som ett av huvudskälen till att de vill lära sig snabbläsning. Det går att använda snabbläsning på det lika väl som på annan läsning. Studier och arbete är idealiskt. Om man däremot läser för att slå ihjäl tid kan det vara onödigt. Här finns en kort text om snabbläsning som jag skrev för några år sedan.
den 2 februari 2005När Emmy och jag kom hem från dagis låg det en låda utanför dörren. I den låg min bok, Snabbläsning - vägen till effektivare läsning (ISBN 91-974895-0-6). Den finns än så länge bara i de exemplar jag har fått. Inom kort hoppas jag att den ska finnas tillgänglig i, eller åtminstone gå att beställa hos, de flesta bokhandlar. Det tar vanligtvis ett tag från det att en bok trycks till dess att den finns i alla viktiga register så att bokhandlar kan hitta den. Varför skrev jag boken? Snabbläsning är en av de saker som har påverkat mitt liv allra mest. Det förvandlade mig från en person som knappt läste över huvud taget till en som läser mycket i förhållande till den tid jag håller på. Läsning är inte längre en börda, det är ett nöje. Dessutom förstår jag mer när jag läser nu. Det är faktiskt så att det blir svårare att förstå om man läser för långsamt. Hjärnan får inte tillräckligt med stimulans för att hålla koncentrationen. Jag tycker mycket om att lära mig nya saker. I grunden är jag en person som helst lär mig med praktisk erfarenhet. Med min nyvunna läsförmåga kan jag komplettera praktiken med teori. Och jag har fått lära mig saker som jag aldrig någonsin hade hunnit lära mig praktiskt. Jag har lärt mig lite grand om massor av olika saker. Som liten förstår man kanske inte vilken lyx det är att få lära sig läsa. Det gjorde i alla fall inte jag. Jag tyckte att det var bökigt och gick långsamt (det var bökigt och gick långsamt!). Förmågan att läsa tar de flesta för självklar. Som vuxen, när jag fick lära mig det för andra gången - fast en effektivare variant - förstod jag direkt att det var något speciellt. Jag gick från att vara en medioker läsare, med en hastighet under 200 ord per minut, till att med lätthet läsa 400 ord eller mer per minut. Ibland omkring 600 till 800 ord per minut. Som mest alltså uppåt fyra gånger så fort som innan jag behärskade snabbläsning. Det är stor skillnad. För mig är det nästan ofattbart stor skillnad. Alla som kan läsa kan lära sig snabbläsning. Det är jag alldeles övertygad om. Alla som kan läsa borde lära sig snabbläsning. Det var därför jag skrev boken. Jag skrev den med utgångspunkten att man vill komma igång snabbt. Det går att skriva oerhört mycket om snabbläsning. Jag har ansträngt mig för att skriva så lite som möjligt. Utan att för den skull utelämna något viktigt. Hur jag har lyckats får framtiden utvisa. Boken beskriver min variant av snabbläsning. Det är en kombination av tekniker jag har läst om i andra böcker och sådant jag har kommit fram till själv. Boken vänder sig till alla som kan läsa, från ungefär högstadieålder och uppåt, och som vill lära sig läsa effektivare. Både studenter och personer i affärslivet som behöver eller vill läsa mycket. Förmågan att läsa snabbt är en konkurrensfördel.
den 15 januari 2005
den 7 januari 2005Fortsättningen om Emmy finns här: http://emmy.intresseklubben.com/ Äldre texter från Enkelriktat finns här: http://enkelriktat.intresseklubben.com Du kan göra en sökning i arkivet med hjälp av sökformuläret nedan:
|