den 2 december 2002
Det anses ofta vara svårt att få människor att dela med sig av sin kunskap, mer än absolut nödvändigt, utan tydliga belöningar. Det är bland annat därför personberoenden blir stora inom många företag. På andra platser, exempelvis i communities och diskussionsforum på nätet, delar människor med sig frikostigt utan samma tydliga anspråk på särskilda belöningar.
Varför är det så? Är det de olika miljöerna som är den stora skillnaden? På en arbetsplats förväntar man sig att belönas för det man gör. Det gör man vanligen inte när man diskuterar med likasinnade på nätet, trots att det kan röra sig om ungefär samma typ av kunskap.
Är det relationerna som skiljer sig åt? Relationen till arbetskamrater är oftare mest affärsmässig och kunskap kan vara en handelsvara att köpslå om. Relationen till människor med samma intresseinriktning kanske blir mer kamratlig och viljan att hjälpa till är större gentemot människor vi inte känner och med vilka vi inte konkurrerar? Det borde vara tvärt om, att vi har lättare för att dela med oss till dem som står oss närmare.
Min uppfattning är att det, sett ur ett företags vinkel, långsiktigt är betydligt värdefullare att ha medelmåttor som är frikostiga med sin kunskap, utan att bevaka sitt revir, än genier som saknar förmåga eller vilja att dela med sig av sina kunskaper. Kunskapsflödet är avgörande för ett företags framgång. Isolerad kunskap har ett mycket begränsat värde för ett företag.
Jag har noterat att man ofta kan få kunskap gratis på nätet, som man traditionellt har betalat dyrt för på andra håll. Finansiella analyser är ett sådant område. Det är dyrt att köpa men för den som vet var man ska leta finns det oerhört mycket att få gratis.
Säg den fråga som inte har ett svar i Googles grupper.
Till och med i så små grupper som en del av dem på Aktieguiden finns det oerhört mycket kunskap samlad. Vid ett tillfälle frågade jag efter ett typsnitt som liknar runor i en grupp som då hade omkring 500 medlemmar. Inom loppet av ungefär en halvtimme kom det flera svar, varav ett var mitt i prick. Betydligt konstigare frågor än så har fått svar på kortare tid i grupper med färre medlemmar. Viljan att hjälpa till tycks i dessa fall vara nästan oändlig.
Vilket företag skulle inte slåss för att få tillgång till sådana resurser? Många har det men kan inte utnyttja dem. Dels därför att de inte vet att de har dem och dels därför att de inte vet hur de ska bära sig åt för att "öppna kranen". En del är naturligtvis inte heller medvetna om betydelsen av kunskap.
