den 5 mars 2003
Ännu mer snabbläsning.
En bra snabbläsare ser inte ord som kombinationer av bokstäver, utan som bilder. Ögat och hjärnan uppfattar bilder mycket snabbare än den uppfattar och analyserar kombinationer av bokstäver. Dessutom sker bildbehandling huvudsakligen i höger hjärnhalva medan analys sker i vänster hjärnhalva.
När Emmy och jag satt i bilen utanför McDonalds i dag och väntade på Cattis och Joey, ropade Emmy plötsligt: "Pappa, Djungelboken!". Hon pekade på en bioaffisch långt bort. Eftersom jag med nöd och näppe själv kunde se att det var en affisch med Djungelboken frågade jag vad hon såg. Hon sa att hon såg bokstäver. Hon kände alltså igen bokstäverna för Djungelboken fastän hon inte kan läsa. Hon ser dem som en bild.
På affischen är "Djungelboken" skrivet med stora bokstäver i ett speciellt typsnitt, så gränsen mellan vad som kan anses vara bild och text är ganska suddig i det fallet, men det visar i alla fall att det går utmärkt att läsa även om man ser text som bilder.
Det är därför en del, bland annat i USA, lär riktigt små barn att läsa med hjälp av så kallade läskort. Läskort är kort med bilder av saker och under bilderna står det ett ord som beskriver vad bilden föreställer. Genom att visa korten för barnen och fråga dem vad de föreställer lär de sig samtidigt hur ordet för bilden ser ut. När de ser ordet i andra sammanhang, exempelvis texter, vet de vad det står. På en del daghem och Montessoriförskolor sätter de etiketter med ord på alla saker. Barnen lär sig hur ordet stol ser ut när de ser etiketten varje gång de sätter sig på en stol.
Jag tycker att det verkar vara ett bättre sätt att lära barn att läsa på än att börja med bokstäver och därefter bygga ord och till sist meningar, så som är det vanligaste sättet i Sverige. Med läskortsmodellen lär sig barnen läsa på ett sätt som främjar snabbläsning senare. Det ska finnas läskort att köpa men jag vet inte var.
Business 2.0 har en bra artikel om företags övervakning av de anställda. Slutsatsen är: Anställ inte personer du inte litar på och övervaka inte personer du litar på.
De skriver bland annat så här:
Another worrisome consequence stems from the self-fulfilling prophecy, which simply means that people behave as they are expected to. So if you expect an employee to do a good job, he or she probably will. Act as though you distrust people, and you create employees who are, in fact, less trustworthy.
Läs hela artikeln
Why spy? (Business 2.0)
Mer (eller mindre) personlig integritet.
Om det ringde någon som ville ställa frågor som inkluderade mitt namn, e-postadress, hem- och arbetsadress, telefonnummer, ålder, utbildning, partitillhörighet, läsintresse, åsikter i diverse frågor, lön, sysselsättning och arbetsgivare och fritidsintressen, skulle jag ta mig en allvarlig funderare innan jag svarade.
Ibland gör jag en sökning på Google när jag får tag på namn på personer som verkar vara intressanta. Ovanstående uppräkning är en del av de uppgifter som förvånansvärt ofta blir resultatet. Åtminstone när det gäller personer som har mindre vanliga namn eller som jag vet något om innan. Jag tycker att det är obehagligt.
Protokoll som läggs ut på nätet innehåller ofta namn, adress och telefonnummer och det säkert inte så ovanligt att de som omnämns i protokollen är ovetande om att uppgifterna finns där. Jag har sett skolprotokoll som beskriver hur löneförhandlingar med nyanställda lärare går till och vad hans eller hennes lön har blivit. Alla som arbetar eller studerar på skolan kan läsa det och vet precis vem det gäller.
Hur vanligt är det att man tar reda på vad som står om en själv på nätet? Jag gissar att många är ovetande. Ett vanligt efternamn som Johansson orsakar många sammanblandningar, men i sådana här fall är det ganska skönt att inte vara unik.
Computer Sweden har ett uppslag om webbloggar i dagens tidning.
I hastigt mod, Bokmärkt, Nätkreatur, Digitala bönder och På kornet är några webbloggar som nämns och avbildas i artikeln. Svenskt webbloggindex finns också omnämnt i en liten faktaruta.
I slutet av artikeln förutspår Jon Kleinberg att amatörernas webbloggar kommer att bli mer undanskymda framöver och att de kommersiellt drivna webbloggarna tar över.
Bloggar - webbens bästa nyheter (kräver inloggning)
Självhjälp.
Jag har letat efter en förteckning över de tecken man använder för att markera fel i texter vid korrekturläsning. Google har fått svara på många av mina frågor men har inte givit mig några bra svar. Nu tröttnade jag på att leta själv och ställde en fråga i ett diskussionsforum i hopp om ett snabbt svar.
När frågan var skriven och sparad läste jag igenom den för att kontrollera att den såg okej ut. Ögonen föll på två ord i texten: korrektur och tecken. Jag skrev in dessa ord i Google och fick följande svar:
Google-sökning: korrektur tecken
Träff nummer två innehöll precis det jag hela tiden har sökt:
Korrekt korrigering sparar tid och pengar
Det här är ett perfekt exempel på den problemlösningsteknik jag en gång försökte beskriva. Genom att skriva ner problemen som en fråga till någon annan och sedan läsa den själv, kan man se problemet ur nya vinklar och själv finna svaret.
