den 24 mars 2003
Cattis har slutat skriva för andras skull. Hon läste min beskrivning av hur jag inte vill ha det och kom på sig själv med att ha fastnat i den fällan.
Hon har alltid skrivit bra. Ändå har jag märkt en skillnad i hennes sätt att skriva sedan hon bestämde sig för att skriva främst för sig själv. Jag tycker att hennes texter är ännu mer intressanta att läsa. Språket är oförändrat. Eftersom jag kom på mig själv med att tycka det innan jag visste att hon hade försökt att göra någon förändring, tror jag inte att det är en placeboeffekt.
Dessutom är min spontana tanke att det skulle kunna bli mindre intressant att läsa något som skrivs för skribentens egen skull i stället för läsarens skull. Nu börjar jag undra om det är tvärt om. När vi skriver för andra försöker vi att förstå och anpassa oss till vad de vill läsa. Läsarna, å andra sidan, läser kanske för att de vill veta vad vi vill säga.
Om det är så är det naturligt att det blir roligare att läsa andras ofiltrerade tankar.
