den 13 februari 2004
Emmy: - Nästa jul önskar jag mig en låda. Med hela världen i.
Dagens äventyr:
Emmy: - Pappa, när jag grävde på dagis, innan jag skulle hem, då kom jag ända till Afrika. Låtsasafrika.
Jag: - Gjorde du?
Emmy: - Ja. Jag stötte på en ko.
Jag: - En ko?
Emmy: - En trehornig.
Jag: - En trehornig ko i Låtsasafrika?
Emmy: - Ja.
Kliande fingrar.
Ibland vill jag lägga mig i saker jag inte har med att göra. Pizza Hut vid Hötorget är ett exempel. En typisk lunch kan man stå i kö mellan fem och tio minuter innan man bli placerad vid ett bord. Det vore inte ett så stort problem om det inte vore för att hälften av alla bord brukar vara lediga.
Min uppfattning av organisationen på restaurangen, är att varje servitör har ansvar för en del av restaurangen. Inom sin del ska de servera, torka bord, ta betalt och däremellan placera väntande gäster vid lediga bord. Jag tror att det är ett exempel på ett problem jag skrev om en gång, att för många olika aktiviteter skapar inneffektivitet.
Jag kan ingenting om att driva restaurang, men jag tror att det vore bättre om personalen specialiserade sig. Det behöver inte bli så enformigt för det. Man kan byta ansvarsområde varje dag så att alla får göra allting ändå. Om en person var huvudansvarig för att placera gäster, en plockar undan och torkar av bord och övriga serverar och tar betalt, borde det fungera bättre. Eftersom arbetsbelastningen inom olika ansvarsområden varierar, kan alla ha ett sekundärt ansvar. Något de gör ifall det ordinarie ansvarsområdet inte erbjuder full sysselsättning och för att avlasta den som har för mycket att göra.
Alla skulle vinna på att få bort köerna och minska antalet lediga bord vid lunchtid. Restaurangen skulle öka omsättningen, personalen skulle få ett effektivare arbete och gästerna skulle slippa stå i kö.
Alla andra Pizza Hut jag har varit på har haft andra system och på dem fungerar det bättre.
Ett annat ställe som skulle behöva tänka igenom sin organisation är databutiken Mycom. Där har jag aldrig köat mindre än en halvtimme de tre gånger jag har varit där. Det brukar vara minst ett tjugotal personer före i kön. Ändå har de aldrig alla kassor bemannade.
Vinstpotentialen i minskade köer borde vara stor. Kundnöjdheten skulle antagligen höjas rejält om man inte behövde stå så länge i kö. De är hjälpsamma och verkar ganska kunniga när man väl får hjälp.
Mänskliga mellanhänder utdöende.
När det gäller mänskliga mellanhänder tror jag att det är något vi kommer att se allt mindre av i framtiden. De kommer att finnas kvar mellan säljare och köpare när det gäller mer komplexa varor och tjänster, men inte för massförsäljning. Förlag av olika slag kommer att försvinna.
Vilka är det som slåss mot piratspridning av musik och filmer? Huvudsakligen förlagen tror jag. Det är deras del av kakan som drabbas hårdast om vägen mellan producenter och slutanvändare förkortas. Piratargumentet är nog inte hela orsaken till deras kamp. Till stor del tror jag att det är fenomenet de är rädda för.
Jag ser framför mig automatiserade tjänster vars huvuduppgift är att agera mellanhand mellan producenter och säljare. Det finns redan embryon till sådana tjänster, men det jag tänker på är mycket större och mer raffinerat. Producenter av musik, musikerna alltså, lägger ut sina alster och sätter ett pris på dem. Tjänsten exponerar dem baserat på efterfrågan. Efterfrågan styrs av kvalitet, marknadsföring och pris. Marknadsföring är den del som mellanhänderna till stor del står för i dag. Marknadsföring kan ske på många andra sätt.
Dessa tjänster skulle kunna sälja alla typer av elektroniskt distribuerbara produkter och tjänster: Musik, film, böcker, program och så vidare.
I stället för att slåss mot priratkopiering borde de tillhandahålla alternativ. Billig underhållning som säljs och distribueras över nätet i genomtänkta tjänster. Som det är nu står många vid sidan av medan andra bygger de tjänster som kommer att ta över deras roll. Apple till exempel.
De rena bokförlagen kommer att gå samma väg. Böcker kan säljas så som musik och annan underhållning.
Samma trend har vi sett inom exempelvis bankväsendet. Allt fler av tjänsterna har automatiserats. Personlig kontakt har man bara i mer komplicerade rådgivningsfrågor. Där finns det ett förädlingsvärde i mänsklig kontakt. Systemen kan än så länge inte hantera dessa fall.
Webbplatsen Personality Type innehåller en hel del information om personlighetstyper. Det är Paul Tieger och Barbara Barron-Tieger, författarna till The Art of SpeedReading People, som står bakom den.
De har ett enkelt frågeformulär med fyra frågor som svarar på frågan vilken personlighetstyp du är. När du vet det finns det sidor med information om vilka yrken som passar dig bra.
