den 29 februari 2004
Apropå bruksanvisning för defibrillatorer skrev Bengt O. Karlsson så här i ett brev:
Ang ditt resonemang om den allestädes närvarande operatören kan jag berätta att man här i Wien under fjolåret hade en stor drive där folk kunde få låna hem apparater till en nominell kostnad med åtföljande bruksanvisning. Det var meningen att andra närvarande omedelbart skulle använda den om någon fick en infarkt. Enligt uppgift skulle det kunna rädda många liv. Apparaten var tydligen dessutom konstruerad så att den chocken inte utlöstes i fall det inte var nödvändigt.
Så möjligen är det en bra sak att ha och kunna använda.
Här följer därför bruksanvisningen:
1. Sätt på defibrillatorn genom att trycka på den gröna knappen.
2. Avlägsna patientens skjorta och smycken, placera sedan dynorna mot bröstet enligt anvisningarna i diagrammet på maskinens lysdiodpanel.
3. Anslut dynorna till maskinen.
4. Om maskinen avgör att maskinen behöver en elstöt, uppmanar den dig - såväl hörbart som visuellt - att trycka på den orangefärgade knappen för att ge en stöt.
5. Kontrollera patientens luftvägar, andning och puls.
I boken, I värsta fall, finns ytterligare några hjälptexter, men då det förmodligen är bråttom vid dylika tillfällen, har jag utelämnat dem.
För säkerhets skull följer här också beskrivningen för "så här tar du dig fram längs taket på ett framrusande tåg för att sedan klättra in i det" (förkortat):
1. Försök inte att stå rak (du kommer antagligen inte att lyckas med det i vilket fall som helst).
2. Om tåget närmar sig en krök, lägg dig då platt på mage; försök inte hålla dig kvar på fötterna.
3. Om tåget närmar sig en tunnel, lägg dig då platt på mage - och gör det snabbt.
4. Förflytta dig i tågets rytm - från sida till sida och framåt.
5. Ta dig fram till stegen som finns mellan vagnarna och klättra nerför den.
I slutet finns ett observandum i vilket det står:
Storleken och utseendet på järnvägsvagnar kan variera stort. Det kan vara oerhört enkelt att ta sig över från en vagn till en annan, men det kan också vara mycket svårt. En tre och en halv meter hög godsvagn kan vara placerad framför en öppen vagn eller en rundad tankvagn. Om du befinner dig på ett tåg av detta slag kanske din bästa chans är att ta dig ner från det så snabbt som möjligt i stället för att utsätta dig för de risker det innebär att hoppa från vagn till vagn.
I går läste jag Skrivtips av Monica Rolfner.
Skrivtips är en bok med tips för den som vill skriva exempelvis en roman, novell eller film. Boken är full både av råd om hur man kan göra, men även många varningar för sådant man ska akta sig för, eller åtminstone känna till fallgroparna med.
En av de saker jag gillar särskilt, är att boken är full av exempel, både egna och andras. De illustrerar på ett tydligt sätt det som sägs så att det inte bara blir ihåliga ord.
Mycket vikt läggs vid inledningen på boken. Om den inte tilltalar läsaren är risken stor att boken inte blir läst. En inledning bör inte innehålla miljöbeskrivningar, drömmar och långa tidsbestämmelser. Däremot får den gärna innehålla spännande personer (inte för många), en intressant konflikt och dialog. Monica skriver "kom till saken och gör det fort".
Ett av de tips jag tyckte bäst om, var att allt som inte är viktigt för handlingen ska strykas. Det skulle rädda många träd om alla författare tänkte så.
En annan bra tanke är "utan konflikt - inget drama". Konflikten får gärna anas redan i inledningen så att läsaren fångas i berättelsen.
Kapitlet om "gestaltning" är ett av mina absoluta favoriter. Det fick mig att förstå skillnaden mellan att gestalta och berätta. För mig var det en riktig ögonöppnare.
Avsnittet om filmmanus innehåller både råd om hur man ska tänka och hur ett manus bör formateras.
Det finns många likheter mellan råden i Skrivtips och Jonas Söderströms Att skriva för webben: Undvik klyschor och slitna uttryck, mjukstarter är onödiga, beskriv inga överflödiga detaljer, krångla inte till språket, och så vidare.
Skrivtips är mycket personligt skriven. Tipsen är raka och mycket framstår som svart eller vitt. Eftersom råden innehåller motiveringar är de för det mesta lätta att svälja. Jag hade stort utbyte av den.
Flera personer har rekommenderat Steven Kings Att skriva - en hantverkares memoarer. Jag funderar på att beställa den och ytterligare någon bok att läsa som en fortsättning på Skrivtips.
