den 23 december 2003
För en stund sedan smorde Emmy in händerna med hårmousse i tron att den också fungerade som hudkräm. Jag sa till henne att den inte gör det och bad henne att tvätta händerna. När hon hade gjort det och skulle torka händerna såg hon en blå fläck på den vita handduken:
Emmy: - Meh, Joeys blåmärke! [Hon pekade på fläcken]
Jag: - Vilket blåmärke?
Emmy: - Det som han har på tån!
Hon trodde att blåmärken färgar av sig om man gnuggar på dem.
Emmy är ute och leker själv. Jag sa att det var för kallt för att gå ut. Hon ville absolut gå ut ändå så jag släppte ut henne ensam med förmaningen att hon bara får vara på tomten. Hon har åkt snowracer, gjort snöänglar, "skottat" och flyttat omkring saker.
Det fungerar ganska bra. Jag håller ett öga på henne genom fönstret och får då och då påminna henne om att bara vara på tomten eller hindra henne från att lägga saker hon hittar på tomten i soptunnan.
Hon åkte snowracer nerför ena trappan och skrattade högt när hon kom ner. Nyss var hon ute på vägen med en sparkcykel. Jag ropade "bara på tomten" till henne. Då vände hon sig mot mig, sa "oj!" och skyndade sig in igen. Hon glömmer bort sig. Jag tror att hon lever mycket i flow.
Det är roligt att hon så lätt sysselsätter sig själv. Nathalie och Joey är lite grand tvärt om. De väntar sig ofta att någon annan ska aktivera dem. Det är å andra sidan många vuxna som också väntar sig att bli aktiverade.
Livet händer inte. Vill man att något ska hända får man se till att det gör det.
