den 28 december 2003
Kreativitet är bland det mest åtråvärda som finns. Ändå är samhället till stor del utformat så att kreativitet kvävs.
De flesta lever ett liv uppbyggt kring rutiner. Klockradion startar klockan 06.25. I fem minuter lyssnar jag på musik. Efter nyheterna och vädret, som slutar 06.37, är det dags att stiga upp, raka mig och duscha. Klockan 06.57 är jag klar i badrummet, brer fyra smörgåsar till mig och en till Emmy, sätter på strykjärnet och hämtar en ren skjorta. Medan strykjärnet blir varmt borstar jag tänderna och lägger smörgåsarna i en plastpåse som jag lägger i väskan. Jag stryker skjortan medan Emmy äter sin smörgås, stänger av strykjärnet och ger Emmy ett glas mjölk. Därefter klär jag på mig. Klockan 07.29 stänger jag ytterdörren och går till bussen som går 07.36.
Varje morgon ungefär likadant. Därefter ser resten av dagarna ungefär likadana ut. Mina och många andras. Var ryms kreativitet i sådana liv? Det är förstås inte så illa som det låter, men draget till sin spets skapar vi liv som motverkar kreativitet. Passiva liv. Rutiner är passiva.
Kreativitet kräver omväxling, nya vägar, aktivitet. Skolor är ofta passiva institutioner ("samhällelig inrättning för viss typ av tjänster eller uppdrag", enligt Norstedts svenska ordbok). Veckorna är uppbyggda kring scheman. Dagarna ser lite olika ut inom veckorna men likadana från vecka till vecka. Alla förväntas följa samma mall. De som är snabba hålls tillbaka och de som vill fördjupa sig får göra det någon annanstans. Skolor är vanligen gjorda för schablonbarn. Våra barn är inte schablonbarn. Jag har aldrig varit ett schablonbarn. När det inte gick för fort gick det för långsamt. Rutinerna gjorde skolan tråkig. De första tre veckorna varje termin var roliga. Efter dem satt schemat i ryggmärgen och allt föll in i rutiner. Jag satt oftast och tänkte på annat.
Många arbetsplatser är likadana. Människor kommer, följer ett schema och går hem. Efter jobbet ser kvällarna ungefär likadana ut. Dag efter dag.
Rutiner är bra. Jag är en rutinmänniska och tycker om rutiner. Fast rutiner är inte ett bra sätt att leva. Leva ska man göra utan rutiner. Rutiner är bra för tråkiga uppgifter. Tandborstning, strykning, disk, tvätt och sådant. Med rutiner behöver man inte tänka på det. Det sitter i ryggmärgen. När man gör något som sitter i ryggmärgen kan man tänka på annat. Roliga saker.
Vi "överrutiniserar" våra liv. Allt schemaläggs. Om vi fortsätter med det kommer vi i framtiden att få ett samhälle där allt färre bidrar med nya idéer och tankar. Ett fåtal lyckliga. Kanske personer som helt enkelt har för svårt att följa rutiner. Som inte passar in i schabloner. Vi andra kommer bara att kunna förundras över deras bedrifter. Sådant som vi aldrig klarar av själva.
Kreativitet är inte så komplicerat. Det kan räcka med små avvikelser från det normala för att få igång den. En utflykt från rutinerna varje dag. Kanske behöver vi schemalägga tiden för kreativitet för att komma igång. En tid för annorlunda aktiviteter. En timme varje dag då vi måste göra något vi aldrig har gjort tidigare. Stå på händer i en garderob, läsa dikter, boxas, laga sushi, tälja en trägubbe, måla ett självporträtt i olja, spela klarinett, hälsa på en ny granne, skriva en bok, göra något du är rädd för.
Jag förvånas ofta över hur lite som behövs för att få igång kreativiteten. Cattis och jag såg Master and commander i kväll. Vid ett tillfälle såg huvudpersonen, spelad av Russell Crowe, en vandrande pinne och fick en idé som helt avgjorde hans och hans mannars öde. Den vandrande pinnen hade ingenting på skeppet att göra. Den var helt fel placerad där. En idealisk utgångspunkt för kreativitet. För ihop två saker som inte brukar höra ihop och se vad det kan bli. Tillför något främmande. Salta för mycket så kanske du kommer på en ny konserveringsmetod.
Vi måste börja tänka efter var vi vill ha rutiner i våra liv. Skrota alla rutiner och scheman och lägg upp nya rutiner endast för sådant som måste göras och är tråkigt.
Försök att göra tråkiga saker roligare. Vad är hemligheten bakom perfekt strykning? Bra tyg, ångstrykjärn eller vattenspruta, sträckta sömmar, stryka ömtåliga områden från insidan? Kanske. Hur klipper man gräset enklast och snabbast? Börja vid den högsta punkten och gör S-rörelser ner till den lägsta punkten? Det är möjligt. Gör tråkiga saker som om du gjorde dem för första gången. Hur kan du göra det roligt? Ofta hänger hur roligt något är ihop med hur bra du gör det. Det blir roligare om du gör det bra. Tycker du att det är tråkigt gör du det sämre. Börja göra det bra så blir det mindre tråkigt.
Gör inte tråkiga saker för andras skull. De kan göra sina tråkiga saker själva. Gör dem för din egen skull.
Barnen försöker gärna komma undan sin tandborstning. De tycker att det är tråkigt. De borstar fortfarande tänderna för min och Cattis skull. Om de kan lurar de oss gärna och säger att de har gjort det. Frågan är vem de lurar. Säger jag att de ska borsta tänderna suckar de och säger att de är trötta och ber att få göra det dubbelt så noga i morgon i stället. När jag säger till dem att de inte behöver göra det alls för min skull blir stegen lite lättare och de går och borstar tänderna. Om de har borstat tänderna slarvigt behöver jag ofta bara fråga vems tänder det är som inte blev rena. Då borstar de om dem. De blir inte glada, men de förstår vad jag menar. Ibland kan jag inte låta bli att säga att de kan låta bli att borsta tänderna om de ändå gör det slarvigt. De förstår, men glömmer bort.
Att man ska göra saker för sin egen skull betyder inte att man inte ska hjälpa andra. Även om något är tråkigt kan jag hjälpa till med det därför att det gör den jag hjälper glad, och det i sin tur gör gör mig glad. Då gör jag det för min skull i alla fall. Jag tänker inte alltid så, men jag försöker.
Kreativitet ska inte tvingas fram. Tvång och kreativitet är fiender. Det heter att "nöden är uppfinningarnas moder". Nöd, i det fallet, kan likställas med motivation. Har du motivation är det lättare att vara kreativ. Att vara tvungen att komma på en bra idé är hämmande om du inte är motiverad.
Tommi gjorde en gång en sak som var väldigt kreativ. Förmodligen berodde det i det fallet på att han var semestervikarie och inte hade fått klart för sig hur man "skulle göra". Han skulle slipa till topparna på bilantenner så att det gick att sätta dit gummitoppar på dem. Det gjorde man vid en slipsten. En antenn i taget. Kombinationen av att jobbet var tråkigt och att han fick betalt per antenn gav honom en idé. Han tog en bunt antenner och höll dem mot slipstenen samtidigt som han rullade dem bredvid varandra över stenen. På det viset kunde han slipa tio antenner samtidigt och de blev antagligen minst lika jämna eftersom han kunde rulla dem jämnare. När chefen fick se detta insåg han att det skulle bli dyrt att betala per antenn så de ändrade ersättningsmodellen.
Nyanställda kan vara en bra källa till fräscha idéer. Det gäller att ta reda på dem innan de lär sig hur "det alltid har varit".
Jag funderade över att skriva något om kreativitet, men bestämde mig för att duscha i stället eftersom jag inte hade något bra uppslag. När jag kom in i badrummet föll flera bitar på plats så jag gick tillbaka och började skriva. Egentligen hade jag släppt tanken på att skriva något. Då kom idéerna. Det är en bra illustration av hur det brukar fungera.
Kreativitet har inga gränser. När kreativiteten kommer ska den inte avbrytas. Låt tankarna flöda tills de slutar. Då har du lämnat plats för nya tankar som du kan fylla på med senare om du vill. Var glad så länge du är kreativ.
Tillåt dig att vara kreativ jämt. Eftersom det är svårt att tvinga fram kreativitet är det bra att vara beredd när den kommer. Jag brukar ha med mig papper och penna och en diktafon (i mobiltelefonen). Då är jag beredd om jag får en idé. Det är bättre att spara den direkt än att försöka komma ihåg den senare. Dessutom ger det utrymme för mer kreativitet om jag lastar av mig tankar i stället för att försöka hålla dem i huvudet. När jag sover har jag papper och penna och en bandspelare vid sängen. Precis innan jag somnar kommer det ofta bra idéer. Det kan vara lite irriterande också eftersom de brukar göra mig klarvaken. Andra tillfällen då jag brukar få idéer är under möten eller när jag reser till och från jobbet.
Vissa saker är det bättre att skriva ner eller rita medan andra lämpar sig bättre att tala in. Långa saker talar jag hellre in än skriver, eftersom det går fortare. Visuella saker ritar jag ofta hellre. De tankar jag sparar kan handla om vad som helst. Det kan vara ett citat som ger bra associationer, en idé om något jag ska göra eller något annat. Det mesta gör jag inte någonting med. När jag kommer hem lyssnar jag igenom det jag har spelat in och läser det jag har skrivit. Om det fortfarande är intressant gör jag något åt det direkt eller sparar det. Annars tar jag bort det. Ibland kan det gå flera månader från det att jag talade in en idé att skriva om, till dess att jag skriver något om den.
En idé kommer sällan ensam. När kreativiteten kommer igång kommer det ofta mycket samtidigt och det är vanligt att helt olika saker, som inte har med varandra att göra, dyker upp. Det är bara att vara glad för det.
Samtidigt som vi vill att barnen ska bli laglydiga medborgare och hyggliga människor, vill vi att de ska behålla sin originella kreativitet och upptäcktslust. Det är inte alltid en lätt balansgång. Jag är ibland onödigt sträng. Förhoppningsvis ger jag dem tillräckligt utrymme att tänka själva också.
