den 27 september 2002
Vad är ett bra telefonnummer?
Jag fick anledning att tänka på det när jag besökte Vodafone i dag. De frågade hur jag ville att telefonnumret skulle se ut, om det var några speciella siffror som jag ville ha med eller så. Just då kom jag inte på något mer avancerat svar än att det gärna fick innehålla så många siffror som möjligt av samma sort. Efteråt har jag funderat lite.
Vad kännetecknar alltså ett bra telefonnummer? Ett bra telefonnummer blir snabbt ihågkommet av många människor. Hur ska ett telefonnummer se ut för att bli ihågkommet? Mitt svar är att det ska innehålla så få olika siffror som möjligt och så många som möjligt av dessa ska vara sifferpar eller andra tydliga mönster. Då blir det enklare att komma ihåg numret om man läser det. För att ett nummer ska vara så lätt som möjligt att komma ihåg om man hör det sägas bör ytterligare åtminstone ett krav vara uppfyllt. De siffror som ingår ska vara enstaviga. Noll, ett, två, tre, fem, sex och sju går bra. Fy-ra, åt-ta och ni-o är däremot inte några bra siffror för ett telefonnummer. Noll sju noll sju två två ett ett tre tre (0707-22 11 33) är ett ganska bra nummer med tio stavelser. Noll sju noll åt-ta åt-ta åt-ta fy-ra fy-ra ni-o ni-o (070-888 44 99) är ett mindre bra nummer med sjutton stavelser. Vid en första anblick kan bägge numren se bra ut. Det är när man ska säga dem som man märker skillnaden.
Formeln för ett ganska bra telefonnummer kan alltså formuleras som: Det innehåller så få olika siffror som möjligt, helst i par eller andra tydliga mönster och det ska bara innehålla enstaviga siffror. :-)
Utkontraktering (outsourcing) diskuteras i en artikel i senaste numret av CIO. Utkontraktering innebär att man låter någon annan göra vissa saker mot en (vanligtvis) ekonomisk ersättning. Vad man kan fundera över att utkontraktera, är sådant som inte ingår i företagets kärnverksamhet. Då kan den egna verksamheten fokuseras på det man kan bli bäst på (enligt boken Good to great).
Några exempel på sådant som det är vanligt att utkontraktera är datordrift, kaffebryggning, städning, redovisning, tillverkning och distribution. I artikeln rekommenderas en bok som heter "Outsourcing av IT-tjänster" och är skriven av Magdalena Augustson.
Natt och dag.
Jag gick förbi en Vodafone-butik på lunchen och talade med en kille som heter Henrik. Mest av nyfikenhet. Han svarade på mina frågor om priser på deras olika abonnemang, vilka tjänster som finns och hur det fungerar om man vill flytta ett telefonnummer från exempelvis Comviq. Det går inte att flytta mitt reserverade nummer hos Comviq utan att först aktivera det genom att betala en startavgift. Det är jag inte intresserad av att göra.
Jag frågade vilka möjligheter det fanns att välja ett nummer själv om jag tecknar ett nytt abonnemang hos Vodafone. Han sa att det går i princip att välja vad man vill så länge som det är ledigt. Då frågade jag om han hade lust att ringa och fråga vilka nummer som fanns. Det gjorde han gärna. Han frågade vad det var för nummer jag hade reserverat hos Comviq och jag berättade det. Han tyckte att ett bättre nummer än det borde jag kunna få. Efter några inledande artighetsfraser bad han tjejen i andra änden om ett riktigt bra nummer. Efter en kort stund föreslog hon ett nummer som var väldigt bra men med ett riktnummer som jag tyckte var lite krångligt så jag frågade om det fanns något lika bra med 070 i början. Efter ytterligare några sekunder fick han ett nummer som direkt fastnade i huvudet på mig. Jag tecknade ett abonnemang.
Inte nog med att de var tillgänliga, hjälpsamma och trevliga, abonnemanget är dessutom billigare för mig att ha och använda än mitt gamla abonnemang och det är ingen anslutningsavgift eller bindningstid. Jag kände mig som en kung i Vodafones butik.
Livet är fullt av kontraster.
Sagan om Halebop fortsätter. För några dagar sedan fick jag ett brev från dem där de berättade att den 2:a oktober kommer nummerporteringen att utföras. Det lät bra.
Jag talade med Comviq den 6:e september, innan jag startade hela denna process. Då frågade jag om det var möjligt att flytta mitt telefonnummer till ett kontantkort hos Halebop men att ändå behålla mitt abonnemang hos Comviq med ett nytt telefonnummer. Jag ville ju inte mista potten på drygt 1000 kronor som jag har hos dem. Det ska gå sa de. De skulle skicka ett brev som jag var tvungen att skriva på och skicka tillbaka och där skulle jag även tala om att jag ville flytta abonnemanget till det nya numret. Det lät också bra
Eftersom jag inte har fått något brev ringde jag Comviq i dag för att säkerställa att allt var klart för nummerbytet. Efter att ha konfererat med kollegor en lång stund sa damen på Comviq att i och med att nummerporteringen var initierad stängs mitt abonnemang hos dem. Hon erbjöd sig att öppna ett nytt abonnemang med det reserverade numret. För mig spelar det ingen roll så länge som jag får behålla min pott. Det var just det. I och med att det gamla abonnemanget stängs tillfaller potten Comviq, upplyste hon mig! När jag sa att jag hade blivit lovad att det skulle fungera sa hon att det jag hade blivit lovad, var att det skulle fungera om jag flyttade numret till ett Comviq kontantkort. Det har vi över huvud taget aldrig diskuterat. Jag sa klart och tydligt att det var en annan operatör. Ord står mot ord alltså.
Eftersom jag inte har någon lust att skänka Comviq min pott måste jag stoppa nummerporteringen. I brevet från Halebop står det att det ska göras skriftligen senast tre arbetsdagar före porteringstidpunkten. Det är i dag. Nu visar det sig hur dumt det är att vara kund hos ett företag som inte tilllåter kontakt med omvärlden annat än via en av dem vald kanal (kontaktformuläret på deras hemsida). Det finns inga kontaktuppgifter i de brev jag har fått, inte på deras hemsida och i Gula Sidorna finns det bara ett telefonnummer som ingen svarar på. Det finns inte ens ett faxnummer. I breven anger de en postboxadress men det har jag ingen nytta av.
Resultatet är alltså att jag blir av med en insparad telefonpott på över 1000 kronor och får ett kontantkort hos en operatör som det inte går att komma i kontakt med. Jag tycker att både Halebop och Comviq har skött sig illa. Säkert har jag själv begått misstag också. Irriterande är det i vilket fall som helst.
Forbes har en artikel om odödliga teknologier. Artikeln i sig är inte så märkvärdig men de sammanfattar en viktig egenskap som en odödlig teknologi bör ha: den bör inte gå att förbättra i någon högre grad.
Som exempel på odödliga vardagsprylar nämner de hjulet (!), toalettpapperet, pennan, kammen, hammaren och knappen. De har sett i princip likadana ut under mycket lång tid.
Bristen på enkelhet är det som gör att de flesta av de teknologier som ser dagens ljus försvinner relativt snabbt även om de under en period är mycket spridda.
Wired skriver om musikbranschen och piratkopiering. Artikeln stödjer till viss del min syn på detta. Enligt en studie av KPMG International har musikbranschens fokus på piratkopiering hindrat dem från att i stället utveckla nya affärsmodeller.
KPMG skriver bland annat:
Rather than embracing the Internet as an inexpensive means of delivering top-quality creative content to the consumer in a highly customized format, industry executives remain mesmerized by the destructive potential of online piracy. Rather than go on the offensive, the industry has hunkered down in a defensive stance.
Music Biz Lament: Stealing Hurts
The digital challenge: Are you prepared?
Nu har jag börjat läsa "Make the most of your mind" av Tony Buzan, som även har skrivit en hel del om snabbläsning och mindmapping.
Det är en bok man blir glad av att läsa.
Genom att lära sig att använda båda hjärnhalvorna kan man öka sin tankekapacitet med fem till tio gånger. Då undrar man varför vi inte får lära oss det i skolan.
Om man vill uppnå någonting ska man fokusera på det, men det gäller att göra det på rätt sätt. I boken ges ett exempel på en golfspelare som ständigt slog bollen ner i samma vattenhinder. För att förbättra sitt spel på det aktuella hålet, visualiserade han att han inte skulle slå ner i vattenhindret. När han efter några månaders "omprogrammering" gick ut på banan igen, slog han bollen ner i vattenhindret. Varför det? Han använde visualisering på fel sätt. Man ska visualisera positiva saker, inte att inte göra dåliga. Det han borde ha gjort var alltså att visualisera sig själv slå bra slag. Detta misstag är vanligt.
De bästa idrottsmännen och -kvinnorna är sällan bäst inom något speciellt område av sin sport. Det de har är en jämn hög kvalitet och den får de genom att programmera sig själva, hela kroppen. Det är därför många idrottsmän säger att 20 procent av sporten är fysisk och 80 procent mental.
Jag ser fram emot att läsa resten av boken.
