ISSN 1651-6737

den 23 januari 2003

  En bild som heter EmmySnygg.jpg- Pappa, om jag tar på mig mina glasögon blir jag jättefin!

 

  Det finns framför allt ett begrepp i The mind map book som jag tycker är bra att känna till. Det är "basic ordering ideas" (BOI). På svenska skulle det kanske kunna översättas med grundläggande överordnade begrepp. Det är nog inte den bästa översättningen. BOI är enligt definitionen i boken nyckelbegrepp inom vilka en mängd andra begrepp kan organiseras.

Ett BOI kan vara djur och under djur kan vi inordna exempelvis fåglar. Under fåglar i sin tur kan talgoxe, undulat och skata ordnas. Detta är grunden för mindmapping. I mitten placerar man det centrala begreppet och ut ifrån det "strålar" olika nivåer av underbegrepp.

BOI har också den fördelen att de lämnat stort utrymme för kreativitet och fantasi. Under djur kan vi få plats med en mer eller mindre oändlig mängd saker.

Ett sätt att hitta BOI:s är att ställa frågor som:

  • Vilken kunskap behövs?
  • Om det här var en bok, vad skulle den ha för kapitelrubriker?
  • Vilka är mina specifika mål?
  • Vilka är de sju viktigaste kategorier inom området i fråga?
  • Vilka är mina huvudsakliga frågor? Varför?, vad?, var?, vem?, hur?, vilken? och när? fungerar ofta bra som huvudgrenar i en mind map.
  • Inom vilken större kategori passar de här?

    Frågeexemplen är tagna från boken.

  •  

      En viktig del i snabbläsning är "mjukt fokus". Med mjukt fokus blir man medveten om en större del av det ögonen ser. Vid snabbläsning blir det i praktiken så att man ser fler ord i taget.

    Jag såg delar av en kinesisk film häromdagen. En av huvudfigurerna sa vid något tillfälle ungefär: "Riktig skärpa kräver ingen möda". Det kan dels läsas som att det inte krävs någon möda för att uppnå riktig skärpa och det kan dels läsas som att det krävs att man inte lägger ner någon möda för att uppnå riktig skärpa. Det senare är en bra beskrivning av hur man uppnår mjukt fokus. Innan man är van krävs det att man anstränger sig för att inte anstränga sig. Det låter som moment 22, men det är det inte. Man anstränger sig mentalt för att inte anstränga ögonen på att fokusera skarpt.

    Hård fokusering är vad vi gör vid vanlig läsning och över huvud taget oftast. Det har fördelen att man ser saker mycket tydligt och i all sin detalj. Det är däremot oanvändbart vid snabbläsning. Där behöver vi inte absolut skärpa, men vi vill se så mycket på en gång som möjligt. Mjukt fokus får man när man tittar rakt fram utan att fokusera på någonting. Skillnaden i känsla mellan mjuk och hård fokusering, är som skillnaden mellan att fokusera på en bokstav i en text och att slötitta mot horisonten.

    Ju skickligare man blir på att inte fokusera skarpt, desto mer kommer man att uppfatta av det man ser. Det jag skrev tidigare i dag, om att jag omedvetet såg en sak i vänstermarginalen när jag egentligen läste kolumnen i mitten av sidan, är ett bra exempel på vad man medvetet kan uppnå med mjukt fokus. Så långt ut från det jag medvetet läste uppfattar ögonen och hjärnan saker. Med min skärm handlar det om minst fem centimeter utanför fokus. Om jag övade upp min förmåga att medvetet se så mycket kunde jag minst läsa kolumner som är tio centimeter breda i en fokusering per rad.

    Jag är alldeles övertygad om att den verkliga gränsen ligger betydligt längre ut från fokus än så. Jag tror faktiskt att det är möjligt för ögonen och hjärnan att uppfatta saker i nästan 180 graders vinkel. Det kan låta orimligt, men jag tror att det handlar om träning. Photoreading utnyttjar den möjligheten. För vanlig snabbläsning kan man öva upp sin färdighet i mjukt fokus genom att helt enkelt läsa för fort. Med för fort menar jag att man ser till att ögonen håller så hög fart över raderna att man inte hinner läsa på traditionellt sätt. Jag gissar att de flesta kommer att märka att det fungerar under en halvtimmes träning. I början när man låter ögonen rusa fram över raderna kan det hända att det känns som om de försöker hänga med och titta på orden ett och ett. Till slut orkar de inte det utan tar raderna i några fokuseringar. Då följer hjärnan med och ser till att det blir ordning på sammanhangen i alla fall..

    Det är bra att lägga märke till hur det känns när det fungerar. Då är det lättare att medvetet sätta sig i det stadiet. För mig, som räknar mig som en snabbläsande nybörjare, kan det ibland fortfarande ta några minuter innan jag kommer upp i fart.

    Då och då får jag mail med frågor om snabbläsning och en vanlig fråga är vad man ska läsa när man övar. Mitt svar är att det är enklast att börja med lätt läsning. En inbunden bok på det språk man behärskar bäst. Gärna något man tycker om att läsa och med lite glesare mellan raderna i ett lättläst typsnitt av lagom storlek. Helst en bok med få okända ord eftersom de gör att man måste stanna och ta reda på vad de betyder.

    En annan fråga som jag har fått, är om man kan lära sig att snabbläsa på egen hand. Absolut, är svaret. På en kurs kan de lära ut teknikerna men de kan inte ersätta övning. Teknikerna kan man lära sig från böcker eller av någon som berättar hur man gör och jag tror faktiskt att min korta beskrivning kan räcka också. Öva kan du bara göra själv. Med några timmars övning tror jag att många kommer långt.

     

      Jag sitter och läser ikapp på Mats Anderssons sida när jag kommer att tänka på en sida som heter vecka.nu. Den länken tänkte jag att jag ska lägga ut här. En liten stund senare ser jag att Mats har länkat till både den, dag.nu och manad.nu. Det tror jag inte är ett sammanträffande. Jag tror att mina ögon och hjärnan hade sett Mats text i högerkanten men att jag inte medvetet hade registrerat det. Antagligen var det därför jag över huvud taget kom att tänka på vecka.nu.

    Det är ungefär detta jag skrev om tidigare och Mats skrev om för några veckor sedan.

    Det är mycket vi inte vet att vi vet. En del säger att vi använder 10 procent av vår hjärnkapacitet, andra att vi använder 1 procent. Jag tror att vi använder 100 procent men att det mesta av detta är omedveten hjärnanvändning. Att bli mer "intelligent" innebär med det resonemanget att medvetandegöra mer av hjärnans verksamhet. Det hänger ihop med intuition (superlogik). Min uppfattning av intuition är egentligen att det är att bli medveten om sådant som vanligtvis ligger i vårt undermedvetna.

     

      Boeing Aircraft koncentrerade sin ingenjörsmanual till en 25 fot lång mind map. Tack vare det kunde de på några veckor lära 100 flygingenjörer samma saker som det tidigare tog flera år att lära ut. På det sparade de 11 miljoner USD.

    The mind map book är indelad i två delar. I den första beskrivs själva tekniken och i den andra olika användningsområden samt mängder av verkliga exempel. Ett av de många användningsområden som beskrivs är "familjestudiedagar". I korthet betyder det att hela familjen samlas en dag och lär sig så mycket de kan om något ämne. Var och en ansvarar för ett område inom ämnet och läser och ritar mind maps om det. Sedan sammanförs allas delar till en helhet som man går igenom tillsammans så att alla lär sig alla delar.

    Det låter som ett mycket sympatiskt sätt att lära sig något tillsammans utan att var och en behöver göra hela jobbet. En lärobok kan delas in i så många delar som man är familjemedlemmar. Sedan läser varje medlem sin del och bidrar på så sätt till den gemensamma kunskapen. I boken nämns en svensk familj som gjorde detta varje helg under sex månader och höjde barnens studieresultat så mycket att grannarnas barn kom och ville vara med.

    En motsvarighet till familjestudiedagar skulle man kunna tillämpa på många arbetsplatser när man vill höja en grupps kunskap inom ett område. Det blir en kraftig hävstång i inlärningen om man är några stycken i gruppen jämfört med om man skulle lära sig allt själv.

    Ett annat användningsområde är i grupparbeten i skolan. Jag kan tänka mig att många elever skulle lockas av att inte behöva läsa och lära sig allt själva, utan få större delen berättad av sina klasskamrater i utbyte mot att de själva lär ut sin del till dem.

    Boken kan mycket väl användas som uppslags- och idébok. Jag kommer förmodligen att köpa den själv för att ha den tillgänglig när den behövs.

    Mindmapping av Björn Ringom är en mycket bra bok om mindmapping, men The mind map book är faktiskt ännu bättre. Den innehåller mycket fler exempel (den är betydligt tjockare) och tips på användningsområden.

     

    January 2003
    Sun Mon Tue Wed Thu Fri Sat
          1 2 3 4
    5 6 7 8 9 10 11
    12 13 14 15 16 17 18
    19 20 21 22 23 24 25
    26 27 28 29 30 31  
    Dec   Feb


    Läsning
    I läshögen
    Lästa böcker 2002
    Lästa böcker 2003
    Lästa böcker 2004
    Läsvärda böcker
    Texter

    Mer...
    Böcker och läsning
    Emmy
    Familj
    Handikapp
    - ADHD/ADD
    - Asperger
    - Dyslexi
    Idéer
    Kreativitet
    Kunskapshantering
    Lärdomar
    Marknadsföring
    Personlig utveckling
    Snabbläsning
    Strategi
    Studieteknik


    Click to see the XML version of this web page.