den 17 oktober 2002
För tillfället har jag stora problem med Radio så jag vet inte när jag kommer att kunna skriva igen.
Ett område som delar rum med konflikthantering är konsten att hantera besvärliga människor. Boken Coping with difficult people, av Robert M. Bramson, handlar om det.
Han har identifierat ett antal stereotyper av människor som på ett eller annat sätt är till besvär för sin omgivning och han har utvecklat, och praktiskt testat, metoder för att hantera dem.
Där finns definitioner av "stridsvagnar", "krypskyttar", "musslor", "neggare", "besserwissers" och ytterligare några typer. För den som träffar många människor och behöver komma överens med dem är det en bra bok att ha läst. "Typerna" är lätta att känna igen. Särskilt under möten är det lätt att upptäcka besvärliga människor.
Boken kan också användas för att se om man själv kan betecknas som en besvärlig människa. Vissa av oss är ju det. 8-)
Hur många har hört talas om "giraffspråket"? Det är förmodligen färre en de som inte har gjort det.
Jag ska inte gå in på varför det kallas för giraffspråk eftersom jag tycker att förklaringen är dum. Syftet med giraffspråk är att inte i onödan framkalla konflikter. Giraffspråk fungerar lika bra skrivet som talat.
En viktig tanke i giraffspråket är att man ska utgå ifrån sig själv, inte motparten, och uttrycka sina egna tankar och känslor. I stället för att säga "du är elak" kan man säga att "jag uppfattar det du säger som att du inte tycker om mig". Jag tror/tycker/känner/upplever/ och så vidare. En känsla eller en uppfattning är det inte lika lätt att bli arg av som en direkt anklagelse. Om man hela tiden tolkar sina egna känslor och uppfattningar och berättar om dem för sin motpart, kan många konflikter undvikas och lösas.
Undvik att säga "man", "folk" eller liknande. Stå för vad du tycker och säg "jag" i stället. "Jag tycker att..." i stället för "man kan tycka att..." eller "folk tycker att...".
En annan sak som är bra att tänka på och som kan minska risken för konflikter, är att inte använda "absoluta uttryck". I stället för "de flesta tycker att..." (vilket betyder mer än hälften) säger man "många tycker att...", om det inte går att bevisa att de flesta faktiskt tycker någonting. I stället för "det är viktigast att..." går det bra att säga "det är viktigt att...". I stället för "mest" säger man "mycket". Mest är mest. Mycket kan vara en procent eller hundra procent beroende på vem som tolkar det. Det går inte att säga generellt vad som är mycket. "Lite" i stället för "minst". "Stor" i stället för "störst". Och så vidare.
Var ödmjuk och ställ frågor. Att säga till någon att han har gjort något dumt resulterar oftare i gräl än att exempelvis fråga om han tycker att det han gjorde var bra. Ofta vet vederbörande väldigt väl vilka brister och fel han har och behöver inte få det påekat för sig.
Undvik att tillrättavisa offentligt. Tråkiga saker blir inte roligare för att fler känner till dem och att bli utpekad är inte heller roligt. Dela däremot ut beröm offentligt. Då gläder det ofta fler än den det gäller.
Lämna bara konstruktiv kritik. Kan du inte tala om hur något ska göras bättre kan du lika gärna vara tyst.
Det finns mycket att säga om hur vi bör interagera med varandra. Lite om giraffspråk och annat finns här:
Konstruktiv konflikthantering
Böcker om förhandling är en annan bra källa till information om hantering och förebyggande av konflikter.
