den 7 februari 2003
I dag låg The mind map book och Mind maps for kids i brevlådan.
Den senare släpptes så sent som i måndags och Amazon UK levererade den som sagt i dag. Den är skriven för barn av Tony Buzan. Tanken med att köpa den var att se om det finns något jag kan förmedla till Nathalie. Jag ska läsa den om en stund. The mind map book läste jag ett lånat exemplar av häromdagen. Den var så bra att jag ville ha ett eget exemplar.
Jag gjorde min andra eller kanske tredje mind map i dag. Det var ett möte som jag satt med på mest som åhörare. Vi diskuterade en större systemförändring och en hel del tekniska detaljer kring det. Mind mapen blev en knapp A4 stor och ganska omfattande. Jag skulle nog kunna återberätta allt väsentligt som sades på mötet med hjälp av den.
Nathalie har också gjort en mind map. Jag har inte sett den. Hon har gjort den i skolan och den handlar tydligen om henne själv.
Håkan Waara på Nadazilch föreslog, apropå mina texter om Socrates' Way, att jag skulle läsa Platons texter, som ju är "originalen" till böckerna om Sokrates.
Jag sökte lite på Google och hittade mängder av Platons texter på engelska. Bland annat Republiken. Jag ska försöka läsa den vid tillfälle.
Emmy har en egen variant av The whys.
Den skulle kunna kallas "vad ska du göra sen" och kan låta så här:
Emmy: - Vad gör du, pappa?
Jag: - Jag stryker min skjorta.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Jag ska klä på mig.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Borsta tänderna.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Gå till jobbet.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Jobba.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Åka hem.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Äta middag.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Gå och lägga dig.
Emmy: - Vad ska du göra sen?
Jag: - Jag vet inte, var tyst nu.
Leken är så listigt utformad att det inte finns något naturligt slut. Den håller på tills jag tröttnar för det gör inte hon. Jag har inte lyckats komma underfund med om jag kan få ut någonting av den.
I går erbjöd ännu en snäll kollega mig att låna en bok. Funky business av Kjell A. Nordström och Jonas Ridderstråle.
Det skrevs mycket om den när den kom ut och den finns översatt till cirka 25 språk har jag för mig. Jag har inte läst ut den än men har åtminstone fått en god uppfattning om den.
Den andas mycket slutet av 1990-talet. Inte för att det som står i den är särskilt inaktuellt, utan mer därför att det diskuteras den "nya ekonomin". Kunskap, information och IT hyllas som det huvudsakliga konkurrensmedlet och det viktigaste företagsvärdet. Så som det beskrevs i slutet av 1990-talet. Nu har livet på många sätt återgått till en takt som liknar den vi hade före den värsta IT-boomen. Icon medialab och Razorfish är inte längre världsspelare. Det är lätt att tro att författarna levde mitt i det mest hysteriska av den nya ekonomin.
En hel del av det de skriver är trovärdigt och låter vettigt, men det blir emellanåt lite mycket och lite "hippt". Författarna staplar upp fantastisk jämförande statistik för att styrka sina påståenden. Ford köpte Volvo för motsvarande 4 procent av vad America Online hade kostat. Det är mer datorkraft i ett gratulationskort som spelar Happy birthday än vad som fanns på hela jorden 1950. Och så vidare.
Boken är full av citat av både kända och mindre kända personer. Rock-stjärnor, företagsledare, forskare, författare och andra.
Det är trots den överhurtiga tonen en rolig bok att läsa. Både därför att den delvis beskriver en tid som har varit och delvis en trolig framtid och därför att den representerar en optimistisk inställning.
