den 19 juni 2003
Charles Eicher verkar ha den lustiga inställning till Microsofts satsning på en sökmotor som jag halvt om halvt raljerade över i går. Här är några utplockade citat från kommentarerna till Jeremy Zawodnys inlägg:
Charles: My site doesn't have a robots.txt but you can be damn sure I am going to have one now:
User-agent: MSNBOT
Disallow: /
Thanks for the heads-up.
BenM: Charles,
any particular reason you want to disallow the microsoft bot from your site, other than it being from microsoft? I think that's a short sited attitude to take.
Charles: Do I need a reason other than it's Microsoft? I don't use Microsoft products, and I don't see any reason to allow Microsoft to use MY products.
Anil: Do I need a reason other than it's Microsoft? I don't use Microsoft products, and I don't see any reason to allow Microsoft to use MY products.
Presuming that they eventually use this for MSN Search, do you see a reason for people who *do* use MS products to be able to find your site?
Charles: That's specifically what I want to exclude. I will not permit my content to be repackaged and sold by Microsoft, in any format. Period. Sure I'll miss some hits from MSN lusers. Screw em.
Peter skriver bra om att skriva. Jag håller med om mycket.
Vissa saker som jag börjar skriva men inte avslutar, eller som inte "blir något", lägger jag i en skräphög som jag kan gå tillbaks till och plocka upp saker från. Det mesta slänger jag bara bort.
Efter ett par dygn med K9 är felfrekvensen nere i en knapp procent och än så länge stadigt sjunkande. Jag har funderat en del över tekniken som används. Man borde på samma sätt som man skiljer ut skräppost kunna skilja olika personers texter från varandra.
Jag tror att vårt sätt att skriva nästan är som fingeravtryck som kan avgöra vem som är vem. Vårt sätt att förkorta ord, frekvensen för olika ord och även ordföljden skiljer nog mycket mellan olika skribenter.
Om det fanns fler kategoriseringsmöjligheter i K9, inte bara "good" och "spam" skulle det vara lätt att prova att använda programmet till andra saker också. Förmodligen behövs det ganska stora textmängder från varje person för att träffsäkerheten ska vara godtagbar.
Vad man ska använda det till vet jag egentligen inte. Jag är bara fascinerad av tanken på att kunna identifiera människor utifrån deras sätt att skriva. Vem vet, det kanske går att göra personlighetsprofiler genom att analysera vila sorters ord människor använder. "Jag ser framför mig ...", "om vi tittar på ...", "tänk dig en bild där ..." kan tyda på en visuell person. "Jag känner att ...", "min känsla är ...", "det känns som ...", "hur känns det?" kan tyda på en känslomässig person. Och så vidare.
Råttjakt.
I Business 2.0 läste jag om Dysons dammsugare. De är inte bara läckert designade, de verkar bra också.
De har inga filter som behöver bytas, dras lätt uppför trappor, har ett "Dyson-engineered floortool" (sugmunstycke alltså), är genomskinlig så att det syns när den börjar bli full, har ett praktiskt "tool holster" på slangen så att man alltid har med sig specialmunstycken och har en maxräckvidd på 11,6 meter från vägguttaget. Wow.
Uppfinnaren, James Dyson, har tagit 15 år och 5127 prototyper på sig att utveckla systemet.
För ungefär 4500 kronor kan man bli ägare till en.
The One-Man Gizmo Factory
