den 3 oktober 2003
Vid busshållplatsen stiger det vanligtvis på 10-15 personer på den buss jag åker med. I morse satte jag mig som vanligt på en plats, plockade fram min bok och började läsa. Då hörde jag en tjej som gick fram till en annan tjej, som redan satt på bussen, och frågade om hon fick sätta sig på ett snedställt säte framför henne. De såg ut att vara i ungefär samma ålder någonstans mellan högstadium och gymnasium.
Hon som blev tillfrågad tittade upp och såg förvånad och osäker ut, men sa lite tveksamt ja. Hon gav intryck av att vara ganska blyg också. Tjejen som frågade såg snäll och trevlig ut och var klädd i ganska sjaviga kläder som inte riktigt passade ihop med resten av henne. Hon satte sig och började genast prata som om hon kände den lite osäkra tjejen. Den osäkra tjejen verkade fortfarande inte riktigt säker på hur hon skulle reagera och hon tycktes inte känna den nypåstigna, men kanske möjligen hade sett henne förut.
Efter ett tag kom det fram att bägge hade föräldrar som var skiljda och den utåtriktade bodde hos sin pappa nu men skulle flytta till sin mamma nästa vecka eller så. Möjligen bodde hon en vecka hos vardera föräldern. Allteftersom resan gick talade den osäkra tjejen mer. Först ganska lågmält, men hon verkade bli mer säker för varje sak hon sa.
När de steg av vid samma hållplats talade båda lika livligt om allt möjligt. Den i början osäkra tjejen verkade vid det laget helt ha funnit sig i situationen och man kunde tro att de båda kände varandra sedan länge.
Det här var min uppfattning av situationen och den kan förstås vara helt fel.
Det verkade som om den mer utåtriktade tjejen från början kände igen den andra, och ville bli bekant med henne, och därför inledde ett samtal. Hon lockade med den andra i diskussinen och hade till slut lyckats bli god vän med henne. Det märkliga är att detta inte tog mer än kanske tio minuter. Det var en konstig förvandling på så kort tid. Jag hade inte blivit förvånad över att se detta hända i en film, men jag trodde inte att det hände i verkligheten. Man måste vara ganska säker på sig själv om man ska ta kontakt med någon på det sättet.
I går ordnade vi chokladprovning med Claude Kollin.
Det var både annorlunda och intressant. Han började med att presentera fakta om choklad och chokladtillverkning och förkunnade att bra choklad är nyttigt i stort sett oavsett hur man ser på det. Den innehåller mängder av nyttiga ämnen samt "rätt" sorts fett och antioxidanter (som även finns i vin). Man blir inte tjock av choklad, man får inte finnar av choklad, man får inte hål i tänderna av choklad. Bra choklad motverkar till och med plack. Claude Kollin äter 16-18 kilo choklad per år och hade gått ner tio kilo sedan han började.
Det finns många sorters kakaobönor. Marabou använder den sämsta sorten och i små mängder tillsammans med massor av socker. Claude fnös åt deras top-of-the-line-choklad som har marknadsförts hårt det senaste året. Även den innehåller kakao från bönor av låg kvalitet. Den godaste kvalitetschokladen innehåller mellan 64 och 72 procent kakao, inga tillsatser av dåliga fetter, samt äkta vanilj i små mängder. Valrhona och Michel Cluizel tillhör världens bästa chokladtillverkare. Bra mörk choklad ska klicka till när den bryts eller bits av, samt vara blank på ytan.
Bästa lagringstemperatur för choklad är 15-20 grader. Kylskåpskyla förstör den och ger den en vitaktig yta. I rätt klimat kan bra choklad lagras hur länge som helst.
En sida med en hel del fakta om kakao, choklad och chokladtillverkning, är Chokladsajten. Den verkligt chokladintresserade kan gå med i ChokladAkademien.
