den 14 oktober 2003
Personlighetstyper.
Jag brukar inte göra personlighetstester. För några år sedan gjorde jag ett undantag när jag tog reda på vilken personlighetstyp jag är enligt Briggs-Myers Type Indicator. I testet svarar man ja eller nej på 72 personlighetsfrågor. Svaren vägs ihop och ger en bild av personligheten. Det finns 16 olika typer och jag tillhör kategorin INFJ.
Vad som var märkvärdigt med detta är att jag själv tycker att det stämmer väldigt bra. Det finns några egenskaper som jag inte kan se själv, men resten beskriver väldigt väl hur jag fungerar.
Det finns ett antal webbplatser med tester för den som vill ta reda på sin personlighetstyp. HumanMetrics har ett test på engelska. TypeLogic har beskrivningar av alla typerna.
Jag kom att tänka på detta när jag läste Jonas text om sovstilar.
Jonas Söderström har skrivit Att skriva för webben är att skriva för publik. Det är en skrivhandbok. För den som vill ha ett smakprov har han lagt ut några sidor som är fritt tillgängliga.
Han skriver att webbläsare, människorna alltså, numera hellre rullar sig ner på längre sidor, än klickar sig fram på korta sidor. För ett antal år sedan påstods det vara tvärt om. Vidare skriver Jonas om länkar, att de ska vara tydliga och beskrivande, vilket ofta kräver mellan 7 och 11 ord. Länkarna ska inte vara för många i en text. Är det många länkar kan det vara bättre att samla dem på ett ställe, exempelvis i slutet av texten.
Jag känner igen mig när jag läser avsnittet om "substantivsjukan". Många, inklusive jag själv, har en förmåga att krångla till sina texter genom att verb görs om till substantiv så att "registrera medlemmar" blir "utföra registrering av medlemmar" till exempel. Fult och onödigt.
Boken verkar vara ledigt och trevligt skriven och, om jag ska döma av utdraget, tar upp nyttiga saker för den som vill lära sig att skriva bra.
Internet har gjort det enkelt att skapa nätverk. Jag ingår i många nätverk som på ett eller annat sätt lever tack vare internet. En del är webbaserade, andra är e-postburna.
På dagis finns det ett nätverk baserat på e-post. Det används dels för information och dels för lobbying. När kommunen ville spara pengar på barnomsorgen organiserades en kampanj för att övertyga ansvariga politiker om att det var fel.
I skolan finns ett nätverk för varje barn. De är också e-postburna och används främst för att informera. Lärarna skickar ut veckans program och berättar om det kommer att hända något särskilt som vi föräldrar behöver veta.
Fotbolls- och innebandyföreningarna har e-postnätverk som informerar och samlar in information om deltagande i olika aktiviteter.
Till och med grannsamverkan sker till stor del med hjälp av en e-postlista. En gång i veckan, eller så ofta som det behövs, får vi vidarebefordrat brev från polisen med beskrivning av veckans inbrott i kommunen. När och var de skedde, vad som stals och det man vet om hur inbrottet gick till. Det är mycket bra. Med hjälp av detta hålls vi informerade om vilka delar av kommunen som för närvarande är mest drabbade. Händer det något i vårt eget område brukar vi få ännu mer information och tips om hur man undgår att drabbas.
Jag är med i flera nätverk på webben. De flesta har sin bas i communities och på vissa är jag med i flera oberoende nätverk.
Alla dessa nätverk har som huvudfunktion att förmedla information och kunskap kring ett specifikt område. De har varit lätta att sätta upp. De flesta har e-postadresser och läser det som hamnar i inkorgen någorlunda regelbundet. Informationen flödar snabbt.
Nätverken är ofta platta strukturer. Det finns sällan en tydlig ledare. Den som startar dem blir en i mängden. Olika personer är drivande inom olika frågor. Den som vill kan vara aktiv. Det enda som räknas är vad man skriver. Vem man är saknar i stort sett betydelse. Nätverken gynnar dem som kan och tycker om att uttrycka sig i skrift medan det omvända gäller för dem som inte gör det.
Det har likheter med Alexander Bards och Jan Söderqvists framtidsvision i Nätokraterna, men det är än så länge mest på ett positivt sätt. Det är åtminstone så jag ser det, fast jag tycker om att uttrycka mig i skrift och föredrar ofta det framför att prata.
För mig framstår det som ganska klart att de maktstrukturer vi har nu inte kommer att ha samma betydelse i framtiden. När "vem som helst" enkelt kan skapa nätverk och bilda en opinion, kommer inte de ekonomsikt starkare att ha det övertag de har haft. Det behöver inte kosta en förmögenhet att marknadsföra avvikande åsikter. Den med de starkaste tankarna kan vinna över dem med större ekonomiska resurser, men svagare tankar.
Framtiden kan bli spännande.
